Abstract
In the international movement to reform and improve the performance of education systems, various forms of decentralization are among the most popular strategies. Decentralization is thought to provide the means to cure a range of important problems, including bureaucratic rigidity, insensitivity to local needs, and lack of legitimacy and local democratic control. Even a brief review of such efforts, however, reveals that a wide variety of purposes and meanings are attached to decentralization. Indeed, a variety of terms, with varying meanings, are used to label these efforts in the English language — for example, decentralization, deconcentration, deregulation, and devolution — and other languages (and nations) have terms and special meanings of their own.
Access this chapter
Tax calculation will be finalised at checkout
Purchases are for personal use only
Preview
Unable to display preview. Download preview PDF.
References
Begley, P. and Johansson, O. 1998. ‘The Values of School Administration: Preferences, Ethics and Conflicts’, The Journal of School Leadership, 8 (4): 399–422.
Bredesen, P. and Johansson, O. 1998. ‘Leadership for Learning: A Study of the Instructual Leadership Roles of Superintendents in Sweden and Wisconsin’, in Toward The Year 2000: Leadership for Quality Schools, The Sixth Yearbook of The National Council of Professors of Educational Administration. Lancaster, Pa: Thechnomic Publishing.
Cregård, A. 1996. Skolchefers arbete: Om chefsuppdrag och styrning inom skolsektorn. Skrifter från Centrum för forskning om offentlig sektor. Göteborg: CEFOS.
Ekholm, H. 1984. Skolledarskapets rötter: Historien om folkskolan och dess ledning 1842–1962. Skrifter från Skolledarutbildningen, 1984:10. Linköping.
Fullan, M. 1998. ‘The Three Stories of Educational Reform: Inside, Inside-out, Outside-In’, unpublished paper. University of Toronto: Ontario Institution for Studies in Education.
Fullan, M. 1999. Change Forces — The Sequel. London: Falmer Press.
Gustafsson, G. 1983 ‘Symbolic and Pseudo Policies as Responses to Diffusion of Power’, Policy Science, 15: 269–87.
Hagström, B. 1990. Chef i offentlig verksamhet: Forskning kring offentligt ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Heimer, J. 1998. ‘Rektorsutbildningens historia och morgondagens krav’, in Johansson, O. och Lundberg, L. (eds), Rektor en språngbräda för utveckling — om rektor i skärningspunkten mellan erfarenhet och utmaningar. Skrifter från Centrum för skolledarutveckling, 1998:2, Umeå universitet.
Hughes, O.E. 1998. Public management & Administration, 2nd edn. Basingstoke: Macmillan Press — now Palgrave.
Johansson, O. 2000. ‘Om rektors demokratiskt reflekterande ledarskap’, in Lundberg, L. (ed.). Görandets lov — Lova att göra. Skrifter från Centrum för skolledarutveckling, 2000:1, Umeå universitet.
Johansson, O. and Bredeson, P. V. 1999. ‘Value Orchestration by the Policy Community for the Learning Community: Reality and Myth’, in Begley, P. (eds), Values and Educational Leadership. Albany: State University of New York Press.
Johansson, O. och Kallós, D. 1994. ‘Om rektorsrollen vid målstyrning av skolan’, in Hård af Segerstad, A. (ed.), Skola med styrfart. Rektorsutbildningens skriftserie 1994:1. Uppsala universitet.
Lundberg, L. 1996. ‘En skola som lär för livet’ in Johansson, O. and Kallós, D. (eds), Tänk utveckling. Rektorsutbildningens skriftserie nor. 3. Umeå universitet.
Lundberg, L. 1998. ‘Behöver skolan omvärlden’, in Johansson, O. and Lundberg, L. (eds), Rektor en språngbräda för utveckling. Skrifter från Centrum för Skolledarutveckling 1998:2, Umeå universitet.
Lundgren, U. 1986. Att organisera omvärlden: Om grundskolans organisation och ledning. Stockholm: Liber.
Lundgren, U. och Wennås, O. 1987. ‘Framväxten av nuvarande ansvarsfördelning och styrsystem’, in Du Rietz, L., Lundgren, U. and Wennås, O., Ansvarsfördelning och styrning på skolområdet: Ett beredningsunderlag. DsU: 1987:1.
Lpo 94. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Utbildningsdepartementet 1994.
Moos, L. and Carney, S. 2000. ‘Ledelse i den nordiske kontext: Realiteter, muligheter og begränsninger’, in Moos, L., Carney, S., Johansson, O. and Mehlbye, J., Skolledelse i Norden. Kobenhavn: Nordisk Ministerråd.
Nygren, A.M. 2000. ‘Rektors görande utifrån målkrav’, in Lundberg, L., (ed.) Görandet lov — Lov att göra. Skrifter från Centrum för skolledarutveckling, 2000:1, Umeå universitet.
Nygren, A.M. and Johansson, O., 2000. ‘Den svenske rektorn efter 1945 — Kvalifikationer, arbetsuppgifter och utmaningar’, in Moos, L., Carney, S., Johansson, O. and Mehlbye, J. (eds), Skolledelse i Norden. Kobenhavn: Nordisk Ministerråd.
Parker, K.1998. ‘School Councils and Classroom Change’, Doctoral thesis. Ontario Institute for Studies in Education/University of Toronto, Canada.
Proposition 1992/93:220. En ny läroplan för grundskola och ett nytt betygssystem för grundskola, sameskola, specialskola och den obligatoriska särskolan.
Regeringens skrivelse 1998/99:121. Samverkan, ansvar och utveckling: Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning.
Riksdagens revisorer 1999. Skolverket och skolans utveckling. Rapport, 1998/99:3.
Skolverket 1999. Nationella kvalitetsgranskningar1998. Skolverkets rapport nor. 160. Stockholm: Liber.
SOU 1980:19. Fler kvinnor som skolledare: Betänkande.
Editor information
Editors and Affiliations
Copyright information
© 2002 Palgrave Macmillan, a division of Macmillan Publishers Limited
About this chapter
Cite this chapter
Johansson, O., Lundberg, L. (2002). Changed Leadership Roles in Swedish Schools. In: Hudson, C., Lidström, A. (eds) Local Education Policies. Palgrave Macmillan, London. https://doi.org/10.1057/9780230523388_7
Download citation
DOI: https://doi.org/10.1057/9780230523388_7
Publisher Name: Palgrave Macmillan, London
Print ISBN: 978-1-349-41888-6
Online ISBN: 978-0-230-52338-8
eBook Packages: Palgrave Social & Cultural Studies CollectionSocial Sciences (R0)