A Culture of Intervention—Vagrancy and Drug Treatment in Sweden from the Late 19th Century Until Today

Chapter
Part of the Palgrave Studies in Prisons and Penology book series (PSIPP)

Abstract

The Swedish social democratic welfare state seems to be the result of some unique historical set of circumstances. A vital condition seems to be that reform instead of revolution became the king’s way to changing society. In practice this meant that a certain set of problematizations were put to use which pointed toward the welfare state as a political solution. My interest here is how the welfare state was opened as a political arena. For Vanessa Barker the social democratic welfare state is not the solution to “(…) a more just and equal penal order” (2013, p. 21). On the contrary, due to ethno-nationalism and weak constitutional traditions regarding individual rights, the Swedish welfare state has a tendency toward repressiveness against individuals deemed as “others.”

References

  1. Ambjörnsson, R. (1988). Den skötsamme arbetaren: idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880–1930. Stockholm: Carlsson.Google Scholar
  2. Andersson, R. (2002). Kriminalpolitikens väsen. Diss. Stockholm: Stockholms Universitet.Google Scholar
  3. Andersson, R (2012). A blessing in disguise – The ADHD-diagnoses and Swedish correctional treatment policy in the 21st century. In T. Ugelvik, & J. Dullum, (Eds.), Penal exceptionalism? Nordic prison policy and practice. London: Routledge.Google Scholar
  4. Andersson, R. & Nilsson, R. (2009). Svensk kriminalpolitik. Stockholm: Liber.Google Scholar
  5. Barker, V. (2013). Nordic Exceptionalism revisited: Explaining the paradox of a Janus-faced penal regime. Theoretical Criminology, 17(1), 5–25, February 2013.CrossRefGoogle Scholar
  6. Björkman, J. (2001). Vård för samhällets bästa: debatten om tvångsvård i svensk lagstiftning 1850–1970. Diss. Uppsala: Uppsala Universitet.Google Scholar
  7. Dannefjord, P. (2009). Organisationspraktiker och målförändring: exemplet svensk socialdemokrati. Diss. Växjö: Växjö universitet.Google Scholar
  8. Davidsson, T. (2015). Understödets rationalitet: En genealogisk studie av arbetslinjen under kapitalismen. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.Google Scholar
  9. Edman, J. (2008). Lösdriverilagen och den samhällsfarliga lättjan. In H. Swärd, & M.A. Egerö, (Eds.), Villkorandets politik – Fattigdomens premisser och samhällets åtgärder – då och nu. Malmö: Egalitet.Google Scholar
  10. Edman, J. (2012). Vård & ideologi: narkomanvården som politiskt slagfält. Umeå: Boréa.Google Scholar
  11. Faubion, J. (Ed.). (1997). Ethics,subjectivity and truth: Essential works of Foucault 1954−1984, vol. 1. New York: New Press.Google Scholar
  12. Foucault, M (1994). Dits et écrits: 1954–1988. 4, 1980–1988. Paris: GallimardCrossRefGoogle Scholar
  13. Foucault, M. (1997). Security, territory and population. In J. Faubion, (Ed.), Ethics, subjectivity and truth: Essential works of Foucault 1954–1984, vol. 1. New York: New Press.Google Scholar
  14. Foucault, M. (2003). Society must be defended: lectures at the collège de France, 1975–76. New York: Picador.Google Scholar
  15. Frykman, J. & Löfgren, O. (1979). Den kultiverade människan, 1. uppl., LiberLäromedel, Lund.Google Scholar
  16. Jansson, J. (2012). Manufacturing consensus: the making of the Swedish reformist working class. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.Google Scholar
  17. Junestav, Malin. (2008). Arbetslinjen i sociallagstiftningen – från nödhjälp till aktivitetsgaranti. In H. Swärd, & M.A. Egerö, (Eds.), Villkorandets politik – Fattigdomens premisser och samhällets åtgärder – då och nu. Malmö: Egalitet.Google Scholar
  18. Kriminalvård: Slutlig statstik för 2014.Google Scholar
  19. Lenke, L (2009). Dryckes mönster, nykterhetsrörelser och narkotikapolitik. In von H. Hofer, (Ed.), Leif Lenke in memoriam: valda skrifter. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.Google Scholar
  20. Lenke, L. & Olsson, B. (2003). Den narkotikapolitiska relevansen av narkotikarelaterade dödsfall. In H. Tham (Ed.), Forskare om narkotikapolitiken. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.Google Scholar
  21. Lindblad, H. & Lundkvist, S. (1996). Tusen nyktra: 100 år med riksdagens nykterhetsgrupper. Stockholm: Sober.Google Scholar
  22. Linderborg, Å. (2001). Socialdemokraterna skriver historia: historieskrivning som ideologisk maktresurs 1892–2000. Diss. Uppsala: Uppsala Universitet.Google Scholar
  23. Linton, M. (2015). Knark: en svensk historia. Stockholm: Atlas.Google Scholar
  24. Lundeberg, U. & Åmark, K. (2001). Social rights and social security: The Swedish welfare state, 1900–2000. Scandinavian Journal of History, 26(3), 157–176.CrossRefGoogle Scholar
  25. Nilsson, R. (2003). Kontroll, makt och omsorg: Sociala problem och socialpolitik i Sverige 1780–1940. Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
  26. Nilsson, R. (2013a). Parasiter i folkhemmet: Svartsjöanstaltens sista lösdrivare. In S. Holmlund, & A. Sandén, (Eds.), Usla, elända och arma: samhällets utsatta under 700 år. Stockholm: Natur & kultur.Google Scholar
  27. Nilsson, R. (2013b). Från cellfängelse till beteendeterapi: fängelse, kriminalpolitik och vetande 1930–1980. Malmö: Égalité.Google Scholar
  28. Nylander, P-Å., Holm, C., Jukic, E. & Lindbergd, O. (2012). Drug treatment in Swedish prisons – moving towards evidence-based interventions? Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 29(6), 561–74.Google Scholar
  29. Nyzell, S. (2009). Striden ägde rum i Malmö: Möllevångskravallerna 1926: en studie av politiskt våld i mellankrigstidens Sverige. Diss. Lund: Lunds universitet.Google Scholar
  30. Qvarsell, R. (2008) De fattigas vård i 1910-talets Sverige. In H. Swärd, & M.A. Egerö, (Eds.), Villkorandets politik – Fattigdomens premisser och samhällets åtgärder – då och nu. Malmö: Egalitet.Google Scholar
  31. Petersson, B. (1983). Den farliga underklassen: studier i fattigdom och brottslighet i 1800-talets Sverige = [“The dangerous classes”: studies in poverty and crime in nineteenth-century Sweden]. Diss. Umeå: Umeå Universitet.Google Scholar
  32. Rose, N., Valverde, M. & O´Malley, P. (2006). Governmentality. Annual Reveiw of Law and Society, 2, 83–104.CrossRefGoogle Scholar
  33. SPPS 1 https://www.kriminalvarden.se/forskning-och-statistik/statistik-och-fakta/narkotika-och-missbruk/ (2015-09-04). Om andelen missbrukare inom kriminalvården.
  34. SOU 1939:25. Betänkande med förslag till lag om arbetsfostran m. m.. 1937 års lösdriverilagstiftningskommitté. Stockholm: Nord. Bokh.Google Scholar
  35. SOU 1958:34. Socialpolis och kvinnlig polis: betänkande. Polisverksamhetsutredningen. Stockholm: Esselte.Google Scholar
  36. SOU 1962:22. Samhällsfarlig asocialitet: betänkande. Stockholm: Esselte.Google Scholar
  37. SOU 1977:40. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg: lagar och motiv: Socialutredningens slutbetänkande. Stockholm: Liber Förlag.Google Scholar
  38. Svanström, Y. (2006). Prostitution as Vagrancy: Sweden 1923–1964. In Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 7(2), 142–163.Google Scholar
  39. Tydén, M. (2000). Från politik till praktik: de svenska steriliseringslagarna 1935–1975: rapport till 1997 års steriliseringsutredning. Stockholm: Fritzes.Google Scholar
  40. Victor, D. (2007). Narkotika brottslighetens gärningsmän och offer. In H. von Hofer, & A. Nilsson, (Eds.), Brott i välfärden: om brottslighet, utsatthet och kriminalpolitik: festskrift till Henrik Tham. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.Google Scholar
  41. Zander, U. (2001). Fornstora dagar, moderna tider: bruk av och debatter om svensk historia från sekelskifte till sekelskifte. Diss. Lund: Lunds Universitet.Google Scholar

Copyright information

© The Author(s) 2017

Authors and Affiliations

  1. 1.Institute of Police Education, Linnaeus UniversityVäxjöSweden

Personalised recommendations