Abstract
How come women are not equally represented in technology education? Although gender equality has been on the Swedish political agenda for many years, technology is still dominated by men (Skolverket, 2006; SCB,2013). Several and various reasons why women turn their back on technology have been discussed and lack of interest is one of them.
This is a preview of subscription content, log in via an institution to check access.
Access this chapter
Tax calculation will be finalised at checkout
Purchases are for personal use only
Preview
Unable to display preview. Download preview PDF.
References
Andersson, S. (2011). Identitesresan. In Skolverket Fler som kan – Hur vi kan underlätta för ungdomar att läsa naturvetenskap och teknik? Stockholm: Skolverket.
Axelsson, A-S. (2009). Bildning i den tekniska högskolan. In Å. Ingerman, K. Wagner, A-S. Axelsson. (Eds.), På spaning efter teknisk bildning. Stockholm: Liber.
Berner, B. (2003). Kön, teknik och naturvetenskap i skolan. In B. Berner (Ed.), Vem tillhör tekniken? Kunskap och kön i teknikens värld. Lund: Arkiv förlag.
Berner, B. (2003b). Kvinnor i ingenjörsarbete. In B. Berner (Ed.), Vem tillhör tekniken? Kunskap och kön i teknikens värld. Lund: Arkiv förlag.
Crawley, E., Malmqvist, J., Ostlund, S., Brodeur, D. (2007). Rethinking engineering education, the CDIO approach. New York: Springer Science Business Media.
Egidius, H. (2002). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur.
Einarsson, J., & Hultman, T. (1984). God morgon pojkar och flickor, om språk och kön i skolan. Malmö: Liber.
Faulkner, W. (2003). Teknikfrågan i feminismen. In B. Berner (Ed.), Vem tillhör tekniken? Kunskap och kön i teknikens värld. Lund: Arkiv förlag.
Fox, M. F. (1998). Women in science and engineering: Theory, practice and policy in programmes. Signs. Journal of Women in Culture and Society, 24(1), 201–223.
Fröberg, M. (2010). Teknik och genus i skapandet av gymnasieskolans teknikprogram. Översättningar och gränsarbete på tre nivåer. Linköping: Linköpings universitet.
Fürst, G. (1990). En ny gymnasieskola för flickor och pojkar. Jämställdhetsperspektiv på den nya gymnasieskolans linjestruktur. Forskningsrapport nr 99, Göteborg: Sociologiska Institutionen, Göteborgs Universitet.
Gemzöe, L. (2002). Feminism. Stockholm: Bilda Förlag.
Haraway, D. (1988). Situated knowledge: The science question in feminism and the privilege of partial perspective. Feminist Studies, 14(3), 575–599.
Haraway, D. (1990). A manifesto for cyborgs: Science, technology and socialist feminism in the 1990s. In
L. J. Nicholson (Ed.), Feminism/Postmodernism. New York: Routledge.
Hedlin, M. (2009). Konstruktionen av kön i skolpolitiska texter 1948–1994 med särskilt fokus på naturvetenskap och teknik. Doktorsavhandling nr 26 i pedagogiskt arbete. Umeå: Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap, Umeå Universitet.
Henwood, F. (1996). WISE choices? Understanding occupational decision-making in a climate of equal opportunities for women in science and technology. Gender and Education, 8(2), 122–214.
Hirdman, Y. (2001). Genus, om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.
Högskoleverket (1998). Särskilda utbildningssatsningar – vad blev det av dem? Uppföljningsstudie av vissa särskilda utbildningssatsningar inom högskolan som finansierats med arbetsmarknadspolitiska medel. 1998:4R. Stockholm: Högskoleverkets rapportserie
Högskoleverket (2000). Goda exempel – Hur universitet och högskola kan arbeta med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald. 2000–9 R. Stockholm: Högskoleverkets rapportserie
Högskoleverket (2003). Lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald – en uppföljning av Högskoleverkets utvärdering 1999/2000. 2003:31 R. Stockholm: Högskoleverkets rapportserie.
Högskoleverket (2008). Kvinnor och män i högskolan. 2008:20R. Stockholm: Högskoleverkets rapportserie
IVA (2003). Morgondagens ingenjörer: 59 goda exempel och några till… En kartläggning av pågående projekt i syfte att stimulera barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. Stockholm: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
Jones, A. (1993). Becoming a ‘girl’: Post-structuralist suggestions for educational research. Gender and Education, 5(2), 157–166.
Karlqvist, A. (1997). Från eftersatt till eftersökt. Om kvinnliga studeranden på Kungl Tekniska Högskolan. Stockholm: Informationsenheten, Kungliga Tekniska Högskolan.
KTH (2007). Jämställd IT-utveckling för ökad tillväxt. Stockholm: KTH.
Kvande, E. (1983). Anpassning och process. Kvinnovetenskaplig tidskrift 1983, 3. Lund: Föreningen kvinnovetenskaplig tidskrift.
Käller, K. (1990). Fostran till andrarang: en studie i dominansprocessen vid skolstart och via vägar genom utbildningssystemet ur ett kvinnovetenskapligt perspektiv. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Lenz Taguchi, H. (2003). Det finns inga naturliga kön. Pedagogiska magasinet PM, nr 4. Stockholm: Lärarförbundet.
Leonard, E. B. (2003). Women, technology, and the myth of progress. New Jersey: Prentice Hall.
Lindahl, B. (2011). Varför förstår de inte sitt eget bästa? In Skolverket Fler som kan – Hur kan vi underlätta för Ungdomar att läsa naturvetenskap och teknik? Stockholm: Skolverket.
Millett, K. (1970). Sexual politics. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Mälardalens Högskola (2011). Policy och handlingsplan. En jämlik högskola. Västerås: Mälardalens högskola.
Ottemo, A. (2008). Rekryteringsarbete och genusmönster i rekryteringen till Chalmers utbildningar på EDITZ-området. Göteborg: Chalmers. Retrieved July 24, 2012 from: http://document.chalmers.se/doc/197.120.0964
Ottemo, A. (2009). Rekryteringsarbete: Rådande utgångspunkter och alternativa strategier. In NORDTEKs Teknikdelegation. Rapport. Stockholm: VINNOVA. Retrieved August 1, 2012 from http://www.lth.se/fileadmin/lth/genombrottet/naturvkonferens2009/proceedings/12Ottemo.pdf
Proposition 1978/79:180 (1978). Om läroplan för grundskolan. Stockholm: Ministry of Education.
Proposition 1992/93:160 (1992). Högre utbildning för ökad kompetens. Stockholm: Ministry of Education and Cultural Affairs.
Richardsson, G. (1987). Tekniken, människan och samhället. Humanistiska inslag i 1940 – och 1950-talens tekniska utbildning. Linköping: TEMA Linköpings Universitet.
Rooke, G. (2012). … när kommer tekniken? In S-O. Hansson, E. Nordlander, I-B Skogh (Eds.), Teknikutbildning för framtiden. Stockholm: Liber.
Salminen-Karlsson, M. (1999). Kvinnor och ingenjörsutbildning inför 2000-talet. In M. Fritz (Ed.), Gnistor 2. Tjejer är inte som andra grabbar. Stockholm: Tekniska museet.
Salminen-Karlsson, M. (2003). Hur skapas den nya teknikens skapare? Berner, B. (Ed.) Vem tillhörtekniken? Kunskap och kön i teknikens värld. Lund: Arkiv förlag.
Schreiner, C & Sjöberg, S. (2008). Sowing the seeds of ROSE. Background. Acta Didactica 4/2004. Oslo: Dept. of Teacher Education and School Development, University of Oslo. Retrieved August 1, 2012 from: http://folk.uio.no/sveinsj/ROSE-overview_Sjoberg_Schreiner_2010.pdf
Scott-Sorensen, A. (1991). Studies and education in Scandinavia: Results, problem and future directions. Nordisk Pedagogik 3. Oslo: Universitetsforlaget.
SCB (2013). Ingenjörerna – en djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke. Temarapport 2013:1. Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
SOU 2010:99 (2010). Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan. Slutbetänkande. Delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA. Stockholm: Regeringskansliet.
SOU 2011:1 (2011). Svart på vitt – om jämställdhet i akademien. Betänkande av Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Regeringskansliet.
Skolverket (1980). Läroplan för grundskolan, Lgr 80, SFS 1980:64. Stockholm: Fritzes. Retrieved August 1, 2012 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-198064-om-mal-oc_sfs-1980–64/?bet=1980:64
Skolverket (1994) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2001). Examensmål för teknikprogrammet. Stockholm: Skolverket. Retrieved August 1, 2012 from: http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/program/nationellaprogram/teknikprogrammet/
Skolverket (2004). Här kan flickornas teknikintresse växa. En utvärdering av bidrag till sommarkurser i teknik för flickor. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2004b). Men till hösten så … Effektstudie av Skolverkets bidrag till kompetensutveckling i teknik (Tekniken lyfter). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2005). KUL-rapport. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval. Rapport 287/2006. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2008). Elever i gymnasieskolan 2007/08. PM Dnr 71–2008–00004. Stockholm: Skolverket. Retrieved August 1, 2012 from: http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.79275!Menu/article/attachment/pm.pdf
Skolverket (2009). Kompetensutveckling och andra utvecklingsinsatser inom naturvetenskap och teknik (U2005/8130/S). Stockholm: Skolverket. Retrieved August 1, 2012 from: http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.82484!Menu/article/attachment/regeringsuppdrag_nytt_MNT.pdf
Skolverket (2011). Fler som kan. Hur vi kan underlätta för ungdomar att läsa naturvetenskap och teknik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Statistik och analys. Tabell 9A. Stockholm: Skolverket.
Stanfors, M. (2000). Säkert och sakta. En kort historik över kvinnors intåg i naturvetenskaplig och teknisk utbildning. NOT-häfte nr 18, NOT 1104–8050;18. Stockholm: Skolverket.
Svantesson, C. (2006). Tjejer till tekniska utbildningar eller tekniska utbildningar till tjejer. Projekt och initiativ med syfte att öka antalet tjejer inom tekniska utbildningar. Tema T Rapport nr 45. Linköping: Linköpings Universitet.
Teknikföretagen (2009). Visst går det-inspirerande teknisk gymnasieutbildning. Stockholm: Teknikföretagen.
Ulmanen, P. (1998). (s)veket mot kvinnorna och hur högern stal feminismen. Stockholm: Atlas förlag.
Utbildningsdepartementet (1994). Vi är alla olika. En åtgärdsrapport om jämställdhet i skolan som en pedagogisk fråga och ett kunskapsområde. Ds 1994:98. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Wahl. A (2003). Könsstrukturer i organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Wajcman, J. (1991). Feminism confronts technology. Cambridge, UK: Polity Press.
Wernersson, I. (1985). Makt och kön. Sociala relationer och individuella förhållningssätt bland skolelever. Stockholm: Delegationen för jämställdhetsforskning.
Wernersson, I. (1991). Könsskillnader i gymnasieskolan. En kunskapsöversikt. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.
Weiner, G. (1994). Feminism in education- an introduction. Buckingham: Open University Press.
Weiner G., Berge B-M. (2001). Kön och kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Wikberg-Nilsson, Å. (2006). Kvinnor i civilingenjörsprogram – hinder och förutsättningar för ökad rekrytering. Research report. Luleå: Luleå tekniska universitet. Retrieved August 1, 2012 from: http://epubl.ltu.se/1402–1528/2008/01/LTU-FR-0801-SE.pdf
Wistedt, I. (2001). Five gender-inclusive projects revisited. A follow-up study of the Swedish government’s initiative to recruit more women to higher education in mathematics, science and technology. Stockholm: Högskoleverket.
Editor information
Editors and Affiliations
Rights and permissions
Copyright information
© 2013 Sense Publishers
About this chapter
Cite this chapter
Rooke, G. (2013). Challenge Traditional Structures. In: Skogh, IB., Vries, M.J.D. (eds) Technology Teachers as Researchers. International Technology Education Studies, vol 10. SensePublishers, Rotterdam. https://doi.org/10.1007/978-94-6209-443-7_8
Download citation
DOI: https://doi.org/10.1007/978-94-6209-443-7_8
Publisher Name: SensePublishers, Rotterdam
Online ISBN: 978-94-6209-443-7
eBook Packages: Humanities, Social Sciences and LawEducation (R0)