Advertisement

Die Resultate im Blick? Kontraktsteuerung in Schweden

Chapter
  • 554 Downloads

Auszug

Men vad blir då, om man resonerar på detta i och för sig rimliga sÄtt, kvar av filosofin att bÄde styra mer och styra mindre? Vari ligger sutligen den stora skillnaden mellan de mycket preciserade mål som man tydligen vill ha och de detaljerade regeler man inte vill ha? (Ruin 1985)1

Preview

Unable to display preview. Download preview PDF.

Unable to display preview. Download preview PDF.

Literatur

  1. AhlbÄck, Shirin (1999): Att kontrollera staten. Den statliga revisionens roll i den parlamentariska demokratin. Uppsala: Uppsala Universitet.Google Scholar
  2. Altenbockum, Uta-Bettina von (2003): Das schwedische Verwaltungsmodell: Wie selbstÄndig sind die schwedischen Verwaltungsbehörden wirklich? Hamburg: Kovaéc.Google Scholar
  3. Arvidson, Katarina/ Duell, Ulla (2003): En kartlÄggning av anvÄndningen av myndigheternas årsredovisningar i Regeringskansliet. ESV 2003:4, Stockholm: Ekonomistyrningsverket.Google Scholar
  4. Blöndal, Jón R. (2001): Budgeting in Sweden. In: OECD Journal on Budgeting 1, 27–57.CrossRefGoogle Scholar
  5. Ebers, Mark/ Gotsch, Wilfried (1995): Institutionenökonomische Theorien der Organisation. In: Kieser, Alfred (Hrsg.): Organisationstheorien. Stuttgart, Berlin, Köln: Kohlhammer, 185–236.Google Scholar
  6. Ehn, Peter/ Sundström, Göran (1997): Samspelet mellan regeringen och statsförvaltningen. In: SOU (Hrsg.): Det svåra samspelet: Resultatsstyrningens framvÄxt och problematik, SOU 1997:15. Stockholm, 73–207.Google Scholar
  7. Ehn, Peter (2001): „Lite sunt förnuft“. En beskrivning av Vesta-projektet i regeringskansliet. In: Ehn, Peter/ Erlandsson, Magnus/ Ivarsson-Westerberg, Anders/ Vifell, åsa (Hrsg.): Processer i regeringskansliet — sex fallstudier, WP 2001:9. Stockholm: SCORE, 109–156.Google Scholar
  8. Erlandsson, Magnus (2000): Reformer i regeringskansliet. Om hur femton myndigheter blev till en. Magisteruppsats, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet, Stockholm.Google Scholar
  9. ESV (2003a): Performance Management in Swedish Central Government. ESV 2003:22, Stockholm: Ekonomistyrningsverket.Google Scholar
  10. SV (2005): Ekonomiadministrativa vÄrden avseende 2004: Ekonomiadministrativ vÄrdering (EA-vÄrdering) av statliga myndigheter avseende rÄkenskapsåret 2004 ESV 2005:5 Dnr 77-1171/2004, Stockholm: Ekonomistyrningsverket.Google Scholar
  11. Finansdepartement (2000): Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens. DS 2000:63, Stockholm: Finansdepartement.Google Scholar
  12. Forss, Kim (2000): Vad Kostar det att regera? En Studie av Regeringskansliets dimensionering nu och i framtiden. Ds 2000:27, Stockholm: Riksrevisionsverket.Google Scholar
  13. Forssell, Anders (2001): Reform Theory Meets New Public Management. In: Christensen, Tom / LÆgreid, Per (Hrsg.): New Public Management: The Transformation of Ideas and Practice. Aldershot: Ashgate, 261–287.Google Scholar
  14. Genell, Kristina (2000): Skilda vÄrldar — att vara direktör i staten. WP 2000:2, Stockholm: SCORE.Google Scholar
  15. Halvarson, Arne/ Lundmark, Kjell/ Staberg, Ulf (2003): Sveriges Statsskick — Fakta och perspektiv. Stockholm: Liber.Google Scholar
  16. Hjalmarsson, åke (2001): Country Report Sweden. In: SIGMA (Hrsg.): Financial Management and Control of Public Agencies. Paris: OECD-SIGMA, 152–164.Google Scholar
  17. Holmblad Brunsson, Karin (2002): Management or Politics — or Both? How Management by Objectives May be Managed: A Swedish Example. In: Financial Accountability & Management 18, 189–209.CrossRefGoogle Scholar
  18. Hustedt, Thurid/ Tiessen, Jan (2006): Central Government Coordination in Denmark, Germany and Sweden. An Institutional Policy Perspective. Heft 2 (2006), Potsdam: UniversitÄt Potsdam.Google Scholar
  19. Hwang, Sun-Joon (1999): Informella kontakter i samband med regleringsbrev och årsredovisningar — En Studie för att utveckla mål och resutatstyrning i staten. ESV 1999:19, Stockholm: Ekonomistyrningsverket.Google Scholar
  20. Hwang, Sun-Joon (2000): Informella kontakter i mål och resultatstyrning. In: Nordisk Administrativt Tidskrift 81, 28–55.Google Scholar
  21. Jacobsson, Bengt (1984): Hyr styrs förvaltningen? Myt och verklighet kring departementens styrning av Ämbetsverken. Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
  22. Jacobsson, Bengt (2001): Hyr styrs regeringskansliet? Om procedurer, prat och politik. WP 2001:8, Stockholm: SCORE.Google Scholar
  23. Jacobsson, Bengt/ Sundström, Göran (2001): Resultat utan lÄrande? Erfahrenheter från tre decennier av resultatstyrning. WP 2001:15, Stockholm: SCORE.Google Scholar
  24. Jacobsson, Bengt/ Sundström, Göran (2002a): Visst gÄller det demokratin. In: ESV-nytt 4–5.Google Scholar
  25. Jacobsson, Bengt/ Sundström, Göran (2002b): Resultat utan lÄrande? In: ESV-nytt 4–6.Google Scholar
  26. Jann, Werner (1983): Staatliche Programme und „Verwaltungskultur“: BekÄmpfung des Drogenmi\brauchs und der Jugendarbeitslosigkeit in Schweden, Gro\britannien und der Bundesrepublik Deutschland im Vergleich. Opladen: Westdeutscher Verlag.Google Scholar
  27. Jann, Werner (2000): Verwaltungskulturen im internationalen Vergleich. In: Die Verwaltung. Zeitschrift für Verwaltungsrecht und Verwaltungswissenschaften 33, 325–349.Google Scholar
  28. Jann, Werner/ Tiessen, Jan (2006): Gesetzgebung in Schweden. In: Ismayr, Wolfgang (Hrsg.): Gesetzgebung in den Staaten der EuropÄischen Union. Opladen: VS Verlag für Sozialwissenschaften (i.E.).Google Scholar
  29. Johansson, Jan (1992): Det statliga KommittévÄsendet: Kunskap, Kontroll, Konsensus. Akademsik avhandling för filososfie doktorsexamen, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet, Stockholm.Google Scholar
  30. KommittéberÄttelse (2003). Regeringens Skrivelse 2002/2003: 103, Stockholm: Regeringskansliet.Google Scholar
  31. Larsson, Torbjörn (1995): Governing Sweden. Stockholm: Statskontoret.Google Scholar
  32. Larsson, Torbjörn (2002): Sweden. In: OECD (Hrsg.): Distributed Public Governance: Agencies, Authorities and Other Autonomous Bodies. Paris: OECD, 133–152.Google Scholar
  33. Lindbom, Anders (1997): Ministern och makten: Hur fungerar ministerstyre i praktiken? Rapport till Förvaltningspolitiska komissionen, SOU 1997:54, Stockholm: Finansdepartement 1997, 54.Google Scholar
  34. Lindström, Stefan (1997): Att kunna hålla de andra krafterna stången: En redogörelse för den svenska statliga resultatstyrningens framvÄxt. In: SOU (Hrsg.): Det svåra samspelet: Resultatsstyrningens framvÄxt och problematik, SOU 1997:15. Stockholm, 3–71.Google Scholar
  35. Marcusson, Lena (1997): Förvaltningens verksamhetsformer i och untanför myndighetsområdet. In: SOU, 1997:38 (Hrsg.): Myndighet eller marknad Statsförvaltningens olika verksamhetsformer. Stockholm, 7–66.Google Scholar
  36. Mellbourn, Anders (1986): Bortom det starka samhÄllet: Socialdemokratisk förvaltningspolitik 1982–1985. Stockholm: Carlsson.Google Scholar
  37. Molander, Per (2002): „Det gÄller demokratin“. In: ESV-nytt 4–6.Google Scholar
  38. Molander, Per/ Nilsson, Jan-Eric/ Schick, Allen (2002): Does Anyone Govern? The Relationship between the Government Office and the Agencies in Sweden. Report from the SNS Constitutional Project, Stockholm: Studieförbundet NÄringsliv och SamhÄlle SNS.Google Scholar
  39. Montin, Stig (1999): Central Governmental Reforms in Sweden. In: Jann, Werner/ Reichard, Christoph (Hrsg.): Central State Government Reform — An International Survey. London: (i.V.).Google Scholar
  40. Mundebo, Ingemar (1997): Den statliga revisionens roll i Sverige. In: SOU, 1997:18 (Hrsg.): Granskning av granskning: Den statliga revisionen i Sverige och Danmark. Stockholm: Finansdepartement, 3–94.Google Scholar
  41. Niklasson, Harald/ Tomsmark, Lars (1997): Zielsteuerung der Arbeitsmarktpolitik in Finnland, Norwegen und Schweden. In: Riegler, Claudius H./ Naschold, Frieder (Hrsg.): Reformen des öffentlichen Sektors in Skandinavien. Baden-Baden: Nomos Verlagsgesellschaft, 197–248.Google Scholar
  42. Petersson, Olof (1989): Maktens NÄtverk. Stockholm: Carlsson Bökförlag.Google Scholar
  43. Petersson, Olof (2003): Statsbyggnad: den offentliga maktens organisation. Stockholm: SNS Förlag.Google Scholar
  44. Pierre, Jon (2001): Parallel paths? Administrative reform, public policy and politicobureaucratic relationships in Sweden. In: Peters, B. Guy/ Pierre, Jon (Hrsg.): Politicians, Bureaucrats and Administrative Reform. London: Routledge, 132–154.Google Scholar
  45. Pierre, Jon (2004): Sweden: Central Agencies — A Report form Utopia. In: Pollitt, Christopher/ Talbot, Colin (Hrsg.): Unbundled Government: A critical Analysis of the Global Trend to Agencies, Quangos and Contractualisation. London: Routledge, 203–214.Google Scholar
  46. Pollitt, Christopher/ Bathgate, Karen/ Caulfield, Janice/ Smullen, Amanda/ Talbot, Colin (2001): Agency Fever? Analysis of an International Policy Fashion. In: Journal of Comparative Policy Analysis: Research and Practice, 272–290.Google Scholar
  47. Pollitt, Christopher/ Talbot, Colin/ Caulfield, Janice (2004): Agencies: How Governments do Things Through Semi-Autonomous Organizations. Houndmills: Palgrave Macmillan.Google Scholar
  48. Premfors, Rune (1991): The ‚Swedish Model ‘and Public Sector Reform. In: West European Politics 14, 83–95.CrossRefGoogle Scholar
  49. Premfors, Rune (1998): Reshaping the Democratic State: Swedish Experiences in a Comparative Perspective. In: Public Administration 76, 141–159.CrossRefGoogle Scholar
  50. Premfors, Rune (1999a): OrganisationsförÄndringar och förvaltningspolitik: Sverige. In: LÆgreid, Per/ Pedersen, Ove K. (Hrsg.): Fra opbygning til ombygning i staten: Organisationsforandringer i tre nordiske lande. Kopenhagen: Juristog Økonomforbundets Forlag, 145–168.Google Scholar
  51. Premfors, Rune (1999b): Det historiska arvet — Sverige. In: LÆgreid, Per/ Pedersen, Ove K. (Hrsg.): Fra opbygning til ombygning i staten: Organisationsforandringer i tre nordiske lande. Kopenhagen: Juristog Økonomforbundets Forlag, 43–68.Google Scholar
  52. Premfors, Rune/ Ehn, Peter/ Haldén, Eva/ Sundström, Göran (2003): Demokrati och byråkrati. Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
  53. Regeringskansliet (2002): Regeringskansliets rsbok 2001. Stockholm: Regeringskansliet.Google Scholar
  54. Riksdagens Revisorer (2003): Myndigheternas årsredovisningar — en anakronism. RR 2002/03: 15, Stockholm: Riksdagens Revisorer.Google Scholar
  55. Riksrevisionsverket (1988): Erfarenheter av försöksverksamheten med treåriga budgetramar: promemoria. PM 880115, dnr 197:1661, Stockholm: Riksrevisionsverket.Google Scholar
  56. Riksrevisionsverket (1996): Förvaltningspolitik i förÄndring: En kartlÄggning och analys av regeringens styrning av statsförvaltningen. RRV 1996: 50., Stockholm: Riksrevisionsverket.Google Scholar
  57. Riksrevisionsverket (2001): årliga rapport 2001 till regeringen. RRV 2001:18, Stockholm: Riksrevisionsverket.Google Scholar
  58. Sandahl, Rolf (1999): Myndigheternas syn på resultatstyrningen. ESV 1999:20, Stockholm: Ekonomistyrningsverket.Google Scholar
  59. Schedler, Kuno/ Proeller, Isabelle (2000): New Public Management. Bern, Stuttgart, Wien: Haupt UTB.Google Scholar
  60. SOU (1983): Politisk styrning — administrativ sjÄlvstÄndighet: betÄnkande av förvaltningsutredningen. SOU 1983:39, Stockholm: Liber/AllmÄnna förlag.Google Scholar
  61. SOU (1985): Regeringen, myndigheterna och myndigheternas ledning. HuvudbetÄnkande från Verksledningskomittén, Statens offentliga utredningar 1985:40, Stockholm: Finansdepartement.Google Scholar
  62. SOU (1990): Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport. SOU 1990:44, Stockholm: Carlsson.Google Scholar
  63. SOU (1993): Effektivare ledning i statliga myndigheter. BetÄnkande av Komittén om förvaltningsmyndigheternas ledningsformer, Stockholm: Finansdepartement.Google Scholar
  64. SOU (1997): I medborgarnas tjÄnst: En samlad förvaltningspolitik for staten. SlutbetÄnkande av Förvaltningspolitiska kommissionen. SlutbetÄnkande av Förvaltningspolitiska kommissionen, Statens offentliga utredningar 1997:57, Stockholm: Finansdepartement.Google Scholar
  65. Statskontoret (1987): Perspektiv på treårsbudgetprocessen och den nya förvaltningspolitiken: konsekvenser för Riksdagen, Regeringen och dess kansli, myndigheterna, personalorganisationerna, arbetsgivarrollen, avnÄmare av offentliga tjÄnster. 1987:39, Stockholm: Statskontoret.Google Scholar
  66. Statskontoret (1988): Treåriga budgetramar: erfarenheter av försöksverksamheten. 1988:7, Stockholm: Statskontoret.Google Scholar
  67. Statskontoret (1999): The Swedish Central Government in Transition. Statskontoret 1999:15A, Stockholm: Statskontoret.Google Scholar
  68. Statskontoret (2004): Myndigheternas ledning och organisation. KartlÄggning och analys av Myndighetssverige. 2004:9, Stockholm: Statskontoret.Google Scholar
  69. Sundström, Göran (2001): Ett relativt blygsamt förslag. Resultatstyrningens framvÄxt ur tre perspektiv. WP 2001:2, Stockholm: SCORE Stockholms centrum för forskning inom offentlig sektor.Google Scholar
  70. Sundström, Göran (2003): Stat på villovÄgar: resultatstyrningens framvÄxt i ett historiskinstitutionellt perspektiv. Stockholm: Statsvetenskapliga Institutionen Stockholms Universitet.Google Scholar
  71. Sundström, Göran (2004): Management by Measurement: Its Origin and Development in the Case of Sweden. WP 2004:8, Stockholm: SCORE.Google Scholar
  72. Talbot, Colin (2004): The Agency Idea: Sometimes Old, Sometimes New, Sometimes Borrowed, Sometimes Untrue. In: Pollitt, Christopher/ Talbot, Colin (Hrsg.): Unbundled Government: A critical Analysis of the Global Trend to Agencies, Quangos and Contractualisation. London: Routledge, 3–21.Google Scholar
  73. Tiessen, Jan (2003): Erfahrungen mit Kontraktsteuerung zwischen Ministerien und Agencies in Schweden: Entstehung, Elemente und Praxis eines neuen Steuerungsinstruments. Diplomarbeit, Wirtschafts-und Sozialwissenschaftliche FakultÄt, UniversitÄt Potsdam, Potsdam.Google Scholar
  74. Vifell, åsa (2001): Naturvårsverkets regleringsbrev — ett SMART styrbeslut? In: Ehn, Peter/ Erlandsson, Magnus/ Ivarsson-Westerberg, Anders/ Vifell, åsa (Hrsg.): Processer i regeringskansliet — sex fallstudier, WP 2001:9. Stockholm: SCORE, 3–32.Google Scholar
  75. Vifell, åsa (2002): Enklaver i staten — Internationaliseringen av den svenska statsförvaltningen, fallstudier av asyl, biståndsoch klimatområdena. Score Rapportserie 2002:2, Stockholm: SCORE Stockholms centrum för forskning inom offentlig sektor.Google Scholar
  76. Zetterberg, Kent (1990): Det statliga kommittévÄsendet. In: Departementshistoriekommittén (Hrsg.): Att styra riket: Regeringskansliet 1840–1990. Stockholm: AllmÄnna Förlaget, 284–309.Google Scholar

Copyright information

© VS Verlag für Sozialwissenschaften | GWV Fachverlage GmbH, Wiesbaden 2007

Authors and Affiliations

  1. 1.RAND Europe in CambridgeUK

Personalised recommendations