Abstract
In this chapter, I consider Olivecrona’s treatment of certain topics in the history of legal and political philosophy. Olivecrona touches in these essays on questions that he had been, or would later be, concerned with when developing his own legal philosophy; and although the essays concern rather different topics, they all illustrate some aspect or aspects of his legal philosophy, such as his naturalism, his meta-ethics, his critique of will theories of law, or his analysis of the concept of a rule. Thus he considers the theory of the universitas, according to which a corporation is a type of composite entity that is neither fictional nor identical with its members, arguing that this theory correctly captures the Roman jurists’ understanding of the nature of corporations. He also considers the Swedish medieval practice of adjudging someone a king, explaining that the act of adjudging someone a king was a magical rite, in which the court aimed to confer an ideal legal property, namely kinghood, on the person in question. Moreover, he clarifies the import of the concept of a person’s suum, or private sphere, in the works of the natural law philosophers Hugo Grotius and Samuel Pufendorf, and points out that this concept is needed to understand the important natural law precept, that one must never harm another. Finally, he clarifies, though he does not clearly assess, John Locke’s thoughts on the appropriation of property and considers and rejects Jeremy Bentham’s view that law is the content of a sovereign will, arguing that the will theory cannot be squared with a thoroughgoing naturalism.
This is a preview of subscription content, log in via an institution.
Buying options
Tax calculation will be finalised at checkout
Purchases are for personal use only
Learn about institutional subscriptionsNotes
- 1.
The Swedish original reads as follows: “Hur det än i ett givet fall blivit bestämt vem som skulle bli konung—vare sig det berott på börd, val, vapenskifte eller kanske i forntiden ett tecken av gudarna—har denna rit använts till att göra honom till konung. Han är icke konung när akten börjar. Men han är det när den slutar.”
- 2.
The Swedish original reads as follows: Genom talandet i förbindelse med placerandet på stenen göres kungsämnet till konung. Därpå tilldömes han krona och “kununx dömi”. I detta ligger, att han tilldelas en viss till konungavärdigheten hörande makt. Men han får icke denna makt till godtyckligt bruk. Genom den fortsatta formeln bestämmes vartill denna makt skall användas, och detta användningssätt befästes genom konungens ed.
- 3.
- 4.
The German original reads as follows: “Nach Grotius gehören einem Menschen von Natur aus das Leben, der Körper, die Glieder, Die Freiheit, der gute Ruf, die Ehre und die eigenen Handlungen…. Pufendorf gibt ein ähnliches Verzeichnis…. Er fügt die pudicitia hinzu, wobei er an die sexuelle Integrität denkt…. Tatsächlich zählt auch Grotius die pudicitia zum suum, obgleich sie im Katalog keinen Platz gefunden hat….“
- 5.
The Swedish original reads as follows: “Ett qualitas moralis ad aliquid juste habendum hade från början tilldelats människorna. På detta antagande byggde de båda naturrättslärarna en noga utformad teori om vad som av naturen, d.v.s. oberoende av all lag och alla överenskommelser, tillhörde människan.”
- 6.
The Swedish original reads as follows: “[h]är gällde principen allt eller intet. Antingen bestod helgden eller hade den fallit bort. Något tredje fanns inte. Även obetydliga kränkningar medförde alltså att obegränsat våld fick användas.”
- 7.
The Swedish original reads as follows: “Ett berömt och omdiskuterat fall var det att en man blev utsatt för en överhängande risk att få en örfil. Var det då tillåtet att slå ihjäl angriparen, om man inte på annat sätt kunde avvärja örfilen? Den frågan besvarade både Grotius och Pufendorf jakande, till skillnad från mera pacifistiskt inställda författare som hävdade att det var bättre att tåla oförrätter och t.o.m. låta sig dödas än att tillfoga en annan människa något ont.”
- 8.
The Swedish original reads as follows: “Även äganderätten inneslöt en sådan makt, nämligen makten att kräva saken tillbaka från varje obehörig innehavare. Denna makt härledde sig från en överenskommelse som träffats i samband med införandet av privategendomen.”
- 9.
The Swedish original reads as follows: “Liksom så många andra före honom ansåg Hägerström att suum-begreppet var innehållslöst. Det må vara riktigt att varje försök att definiera tillhörigheten leder i cirkel. Men Grotius och Pufendorf ansåg sig veta vad som av naturen tillhörde en människa. Vad detta var räknades upp i deras katalog, som kom att ligga till grund för deras resonemang. I den litteratur angående den klassiska naturrätten som jag läst har jag aldrig funnit någon framställning om denna katalog och dess betydelse. Suum-läran utgör dock en förutsättning för såväl teorin om orätten som för teorin om rättsakternas innebörd. I förbindelse med idén om den mänskliga personlighetens helgd är suum-läran själva kärnan i den klassiska naturrättsläran.”
- 10.
See also Olivecrona (1974b, p. 222).
- 11.
In my view, Locke’s formulation of this condition suggests that he thought of it as a sufficient, but not a necessary, condition for justified appropriation.
References
Articles
Hägerström, Axel. 1934. Nehrman-Ehrenstråles uppfattning av grunden för ett löftes juridiskt bindande kraft, belyst genom å ena sidan romersk, å andra sidan naturrättslig åskådning [Nehrman-Erhenstråle’s view of the basis of the binding force of a promise, illuminated by Roman thinking, on the one hand, and natural law thinking, on the other]. In Minnesskrift ägnad 1734 års lag, 571–630. Stockholm.
Hart, H. L. A. 1954. Definition and theory in jurisprudence. Law Quarterly Review 70:37–60.
Olivecrona, Karl. 1969. Begreppet “Property” hos John Locke [John Locke’s concept of property]. In Logik, rätt och moral. Filosofiska studier tillägnade Manfred Moritz på 60-årsdagen den 4 juni 1969 [Logic, Law, and Morality. Philosophical Studies Dedicated to Manfred Moritz on His 6oth Birthday 4 June 1969], eds. Sören Halldén et al., 149–163. Lund: Studentlitteratur.
Olivecrona, Karl. 1973. Das Meinige nach der Naturrechtslehre [The meum according to natural law theory]. Archiv für Rechts- und Sozialphilosophie [Archive for Legal and Social Philosophy] 59:197–205.
Olivecrona, Karl. 1974a. Appropriation in the state of nature: Locke on the origin of property. Journal of the History of Ideas 35:211–230.
Olivecrona, Karl. 1974b. Locke’s theory of appropriation. The Philosophical Quarterly 24:220–234.
Olivecrona, Karl. 1975. The will of the sovereign: Some reflections on Bentham’s concept of “a Law.” American Journal of Jurisprudence 20:95–110.
Olivecrona, Karl. 1977. Die Zwei Schichten im naturrechtlichen Denken [The two strata in natural law thinking]. Archiv für Rechts- und Sozialphilosophie [Archive for Legal and Social Philosophy] 63:79–103.
Olivecrona, Karl. 1978. Hägerström och naturrätten [Hägerström and natural law]. In Uppsalaskolan—och efteråt [The Uppsala school—and afterwards], ed. Stig Strömholm, 25–31. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Books
Cohen, G. A. 1995. Self-ownership, freedom, and equality. Cambridge: Cambridge University Press.
Grotius, Hugo. 2005. The rights of war and peace. Book I. Edited and with an introduction by Richard Tuck (Natural law and enlightenment classics. General editor: Knut Haakonsen). Indianapolis: Liberty Fund. (Originally published 1738.)
Hart, H. L. A. 1982. Essays on Bentham. Oxford: Clarendon Press.
Locke, John. 1988. The second treatise of government. In Two treatises of government (Cambridge texts in the history of political thought), ed. Peter Laslett, Cambridge: Cambridge University Press. (Originally published 1690).
Nozick, Robert. 1974. Anarchy, state, and utopia. New York: Basic Books.
Olivecrona, Karl 1928. Studier över begreppet juridisk person i romersk och modern rätt [Studies on the concept of a juridical person in Roman and modern law]. Uppsala: Appelbergs.
Olivecrona, Karl. 1942. Döma till konung [Becoming a King]. Lund: Gleerup.
Olivecrona, Karl. 1949. Three essays in Roman law. Copenhagen: Munksgaard.
Olivecrona, Karl 1971/1972. Äganderättens ursprung enligt John Locke [The origin of ownership according to John Locke]. Uppsala: Kungliga humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala årsbok.
Pufendorf, Samuel. 2001. Om de mänskliga och medborgerliga plikterna enligt naturrätten. [On human and civil duties according to the law of nature.] Stockholm: City University Press. (Originally published 1672).
Raz, Joseph. 1980. The concept of a legal system. 2nd ed. Oxford: Clarendon Press.
Author information
Authors and Affiliations
Corresponding author
Rights and permissions
Copyright information
© 2014 Springer International Publishing Switzerland
About this chapter
Cite this chapter
Spaak, T. (2014). Topics in the History of Legal and Political Philosophy. In: A Critical Appraisal of Karl Olivecrona's Legal Philosophy. Law and Philosophy Library, vol 108. Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-319-06167-2_14
Download citation
DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-319-06167-2_14
Published:
Publisher Name: Springer, Cham
Print ISBN: 978-3-319-06166-5
Online ISBN: 978-3-319-06167-2
eBook Packages: Humanities, Social Sciences and LawLaw and Criminology (R0)