Abstract
This article analyses Sámi women’s involvement in education in the Swedish part of Sápmi in the eighteenth century, both as students and teachers. During the eighteenth century, girls became increasingly frequent among the students. After the turn of the century, the schools achieved gender balance. Female enrolment was initiated around 1740, when the Sámi schools changed their recruitment policy in other respects, too. The explicit idea behind opening the schools for girls highlighted women’s better teaching opportunities. Excluded from the most formal teaching positions as vicars and schoolmasters, Sámi women could occasionally serve as ambulant catechists, a teaching trade where Sámi ethnic identity prevailed. Women more frequently appeared as ‘informants’ being awarded premiums for having taught individuals to read or master the catechism, and in their own households they dominated as teachers. Consequently, the more informal the teaching duties were, the higher the representation of Sámi women.
This is a preview of subscription content, log in via an institution.
Buying options
Tax calculation will be finalised at checkout
Purchases are for personal use only
Learn about institutional subscriptionsReferences
Alm, A., & Henrysson, S. (1991). Gällivare lappskola 1756–1850: En elevmatrikel jämte analys. Umeå: Research Archives.
Anderzén, S. (1992). “Begrepp om salighetens grund, ordning och medel”: Undervisningen i en Lappmarksförsamling: Jukkasjärvi församling 1744–1820. Uppsala: Uppsala University.
Anderzén, S. (1993). “Förplichtat wara läsa för them”: Byabön i Lappmarken vid 1700-talets mitt? In M. A. Sohlman, D. Lindmark, & K. Snellman (Eds.), Alphabeta varia: Läsebok för Egil (pp. 9–22). Umeå: Research Archives.
Anderzén, S. (Ed.). (1999). Jockmock 1749–1775: Ämbetsberättelser, visitationsprotokoll och andra berättelser med anknytning till skolmästaren och kyrkoherden Jonas Hollsten. Umeå: Research Archives.
Forsgren, T. (1988). Samisk kyrko- och undervisningslitteratur i Sverige 1619–1850. Umeå: Research Archives.
Forsgren, T. (1990). “…först at inhämta språket, och sedan deruppå lära sin Christendom…”: Om finska böcker i sameundervisning i Torne och Kemi lappmarker före 1850. Umeå: Research Archives.
Fur, G. (2016). Kolonisation och kulturmöten under 1600- och 1700-talen. In D. Lindmark & O. Sundström (Eds.), De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: En vetenskaplig antologi (pp. 241–282). Skellefteå: Artos.
Haller, E. (1896). Svenska kyrkans mission i Lappmarken under frihetstiden. Stockholm: Carlson.
Henrysson, S., et al. (1993). Samer, präster och skolmästare: Ett kulturellt perspektiv på samernas och Övre Norrlands historia. Umeå: Centre for Arctic Research.
Lindmark, D. (Ed.). (1988). 1812 års uppfostringskommittés enkät: Svaren från lappmarksförsamlingarna. Umeå: Research Archives.
Lindmark, D. (1990). En skola för staden, regionen och kyrkan: Elever, lärare och präster i Piteå skola före 1850. Umeå: Research Archives.
Lindmark, D. (2006a). En lappdrängs omvändelse: Svenskar i möte med samer och deras religion på 1600- och 1700-talen. Umeå: Centre for Sami Research.
Lindmark, D. (2006b). Pietism and Colonialism: Swedish Schooling in Eighteenth-Century Sápmi. Acta Borealia: A Nordic Journal of Circumpolar Societies, 23(2), 116–129.
Lindmark, D. (2016). Svenska undervisningsinsatser och samiska reaktioner på 1600- och 1700-talen. In D. Lindmark & O. Sundström (Eds.), De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: En vetenskaplig antologi (pp. 341–369). Skellefteå: Artos.
Nordberg, E. (1955). Arjeplogs lappskola. Stockholm: Föreningen för svensk undervisningshistoria.
Öberg, I. (1979). Mission och evangelisation i Gellivare-bygden ca 1740–1770. Turku: Kyrkohistoriska arkivet vid Åbo Akademi.
Rasmussen, S. (2016). Samiske prester i den svenske kirka i tidlig nytid. In D. Lindmark & O. Sundström (Eds.), De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: En vetenskaplig antologi (pp. 283–314). Skellefteå: Artos.
Rydving, H. (2016). Samisk kyrkohistoria: En kort översikt med fokus på kvinnor som aktörer. In D. Lindmark & O. Sundström (Eds.), De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: En vetenskaplig antologi (pp. 315–339). Skellefteå: Artos.
Widén, B. (1964). Kristendomsundervisning och nomadliv: Studier i den kyrkliga verksamheten i lappmarkerna 1740–1809. Turku: Åbo Akademi University.
Widén, B. (1965). Kateketinstitutionen i Sveriges och Finlands lappmarker 1744–1820. Turku: Åbo Akademi University.
Author information
Authors and Affiliations
Corresponding author
Editor information
Editors and Affiliations
Rights and permissions
Copyright information
© 2019 The Author(s)
About this chapter
Cite this chapter
Lindmark, D. (2019). Sámi Schools, Female Enrolment, and the Teaching Trade: Sámi Women’s Involvement in Education in Early Modern Sweden. In: Kortekangas, O., Keskitalo, P., Nyyssönen, J., Kotljarchuk, A., Paksuniemi, M., Sjögren, D. (eds) Sámi Educational History in a Comparative International Perspective. Palgrave Macmillan, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-030-24112-4_2
Download citation
DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-030-24112-4_2
Published:
Publisher Name: Palgrave Macmillan, Cham
Print ISBN: 978-3-030-24111-7
Online ISBN: 978-3-030-24112-4
eBook Packages: EducationEducation (R0)