Abstract
For some time gender historians in Sweden have discussed the extent to which the theory on gender systems and gender contracts launched by the Swedish historian, Yvonne Hirdman, with its focus on segregation and subservience, is fruitful as an analytical tool for a historically variable process.1 Included in these discussions is the extent to which gender contracts may be used in historical analyses. In many respects, Hirdman’s work parallels that of Joan Scott by asking how gender operates and works in social contexts. How does gender create meaning—in an organization, a social context, in the world of concepts, as a representation?2 In contrast to Scott, Hirdman has systematized and formalized the structural and general patterns of subservience and segregation that appear to arise and be reproduced time after time, in spite of constant changes in historical development. Both authors stress the gender forming process in historical context, in the interplay between discourse and social practice. This essay focuses on an analysis of gender relations in the Swedish mining industry during the period 1900–1940 using Scott’s and Hirdman’s different levels of analysis: in organizations and work processes, in the local social context, and on an ideological/conceptual level.
Preview
Unable to display preview. Download preview PDF.
Notes
Yvonne Hirdman, “Genussystemet,” in Maktutredningen, SOU 1990:44, ed. Olof Petterson (Stockholm: Carlsson, 1990), 74. Yvonne Hirdman, “Om genuskontrakt.” Häften for Kritiska Studier 2 (2000): 28–39.
Joan Scott, Gender and the Politics of History (New York & Oxford: Columbia University Press, 1988), 28–31; Lena Sommestad, Från mejerska till mejerist. En studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess (Lund: Arkiv förlag, 1992), 22; Lena Sommestad, “Genuskontrakt och försörjning. Gemensam problemlösning på ojämlika villkor.” Häften för Kritiska Studier 2 (2000): 45–48;Gro Hagemann, Kjønn og industrialiseng (Oslo: Universitetsforlaget, 1994), 330; Renée Frangeur, Trkeskvinna eller makens tjänarinna? Striden om yrkesrätten för gifta kvinnor i mellankrigstidens Sverige (Lund: Arkiv förlag, 1998); Yvonne Hirdman, “Om genuskontrakt,” Häften för Kritiska Studier 2 (2000): 28–39; Eva Blomberg & Inger Humlesjö, “Inledning,” in Häften för Kritiska Studier 2 (2000): 2–3; Gro Hagemann & Klas Åmark, “Från ‘hus-morskontrakt’ till ‘jämställdhetskontrakt’.” “Yvonne Hirdmans genusteori.” in Häften för Kritiska Studier 2 (2000): 4–27; Maria Sjöberg, “Från husbon-dekontrakt till jämställdhetskontrakt?” in Häften fär Kritiska Studier 2 (2000): 39–44; Kjell Östberg, “Kvinnlig klass och manligt kön?” Häften fÖr Kritiska Studier 2 (2000): 49–52.
Artur Attman, Svenskt järn och stål 1800–1914 (Stockholm: Jernkontorets Bergshistoriska skriftserie, 1986), 151; Nils Meinander, Granges. En krönika om svensk järnmalm (Stockholm: Grängesbergsbolaget, 1968), 22.
Jan-Erik Pettersen, Från kris till kris. Den svenska stålindustrins omvandling under 1920-och 1970-talen (Stockholm: Handelahogskolan, 1988), 66; Jan Glete, Ägande och industriell omvandling. Ägargrupper, skogsindustri, verk-stadsindustri 1850–1950 (Stockholm: SNS, 1987), 124.
Angela V. John, By the Sweat of Their Brow. Women Workers at Victorian Coal Mines (London: Croom Helm, 1980) passim; Michael Lewis, Rioters and Citizens. Mass Protest in Imperial Japan (Berkeley: University of California, 1990) chapter 5.
Henrik Henriksson, Kvinnor i gruvarbete. Exemplet Dalkarlsbergs gruvfält 1814–1860, Historia FSK 21–40 Högskolan i Örebro, Institutionen för humaniora, 1992, 16–22; Bertil Boëthius, Gruvorna, hyttorna och hamrarnas folk (Stockholm: Tidens forlag, 1951).
Anders Florén, Genus och producentroll. Kvinnoarbete inom svensk bergshantering, exemplet Jädersbruk 1640–1840 (Uppsala: Opuscula Historica Upsaliensia 7, 1991) 102.
Anders Florén, Genus och producentroll. Kvinnoarbete inom svensk bergshantering, exemplet Jäders bruk 1640–1840 (Uppsala: Opuscula Historica Upsaliensia, 1991) 23; Kerstin Berglund, Kvinnor i gruvhantering åren 1870–1913, 60. Historiska Institutionen, Stockholms universitet, fall 1983; Henrik P. Henriksson, Kvinnor i gruvarbete. Exemplet Dalkarlsbergs gruvfält 1814–1860, Historia FSK 21–40; Högskolan i Örebro, Institutionen för humaniora, 1992.
See Joan B. Landes “Republiken förkroppsligande,” in Häften för Kritiska Studier’2/1991: 39; Christina Carlsson, Kvinnosyn och kvinnopolitik. En Studie av svensk socialdemokrati 1880–1910 (Lund: Arkiv forlag, 1986) 77; Ulla Wikander “Kvinnorna i den tidiga industrialiseringen,” in Kvinnohistoria. Om kvinnors villkor från antiken till våra dagar (Stockholm: Utbildningsradion, 1992) 131; Ulla Wikander, “Delat arbete, delad makt: om kvinnors under-ordning i och genom arbetet.” En historisk essä, in Kontrakt i kris. Om kvinnors plats i välfärdsstaten, ed., G. Åström, Gertrud & Y. Hirdman (Stockholm: Carlsson, 1992) 25.
Ulla, Wikander, Kvinnoarbete i Europa 1789–1950. Genus, makt och arbetsdelning (Stockholm: Atlas Akademi, 1999) 29–39.
W Petersson, J. Leffler, and A. Johansson, eds., De tekniska vetenskaperna. Avdelning Bergsvetenskap. Band I Gruwetenskap (Stockholm: Gruwentenskap, 1931) 525; Statens Offentliga Statistik, Bergshantering 1910–1950.
Joan Scott, Only Paradoxes to Offer. French Feminists and the Rights of Man (Cambridge: Harvard University Press, 1996); Joan Scott, “Kvinnor har bara paradoxer att erbjuda: fransk feminism 1789–1945,” in Haften för Kritiska Studier A/1993.
John Gaventa, “Makt och deltagande,” in Maktbegreppet, ed., Olof Petterson (Stockholm: Carlsson, 1987), 31.
See Bo Strath, Varvsarbetare i två varvsstäder. En historisk studie av verkstad-sklubbarna vid varven i Göteborg och Malmö (Göteborg: Svenska varv, 1982) Tommy Svensson, Erån ackord till månadslön. En Studie av lönepolitiken, fack-föreningarna och rationaliseringarna inom svensk varvsindustri under 1900-talet (Göteborg: Svenska varv, 1983).
Johansson, Arbetarröreisen och taylorismen: Olofström 1895–1925. En studie av verkstadsindustrin och arbetets organisering (Lund: Arkiv, 1990), 43.
Alice Kessler-Harris, A Women’s Wage. Historical Meaning and Social Consequences (Lexington: University Press of Kentucky, 1990), 7.
John Gaventa, “Makt och deltagande,” in Maktbegreppet, ed., Olof Petterson (Stockholm: Carlsson, 1987), 39.
K. Hägg, Kvinnor och män i Kiruna. Om kön och vardag i förändring i ett modernt gruvsamhälle 1900–1990 (Umea: Umeä universitet, 1993), 44.
K. Hägg, Kvinnor och man i Kiruna. Om kön och vardag i förändring i ett modernt gruvsamhälle 1900–1990 (Umea: Umeå universitet, 1993), 55.
K. Hägg, Kvinnor och män i Kiruna. Om kön och vardag i förändring i ett modernt gruvsamhälle 1900–1990 (Umea: Umeå universitet, 1993), 50–59.
Max Weber, Kapitalismens uppkomst (Stockholm: Ratio, 1986).
Sten Rydberg, Dalarnas industrihistoria 1800–1980. (Några huvudlinjer, 1992: 147).
Sten Rydberg, Dalarnas industrihistoria 1800–1980. (Några huvudlinjer, 1992: 169).
Persbergs Grufveaktiebolag [Persberg Mining Company], Minutes of board meeting 20/12–28, 27/12–29, 22/12–30. 3/3–31; Eva Blomberg, Samhällets fiender. Stripakonflikten 1925–1927 (Stockholm: Federativs förlag, 1993), 63.
G. Björk, Att förhandla sitt medborgarskap. Kvinnor som kollektiva politiska aktörer i Örebro 1900–1950 (Lund: Arkiv förlag, 1999); Kjell Östberg, Efter rösträtten. Kvinnors utrymme efter det demokratiska genombrottet (Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag, 1997).
Y. Hirdman, “Genussystemet,” in Maktutredningen, SOU 1990: 44, ed. Olof Petterson (Stockholm: Carlsson, 1990), 79.
John Gaventa, “Makt och deltagande,” in Maktbegreppet, ed. Olof Petterson (Stockholm: Carlsson, 1987).
G. Björk, Att förhandla sitt medborgarskap. Kvinnor som kollektiva politiska aktörer i Örebro 1900–1950 (Lund: Arkiv förlag, 1999); K. Östberg, Efter rösträtten. Kvinnors utrymme efter det demokratiska genombrottet (Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag, 1997) Karin Nordberg, “De skötsamma fruarna i Holmsund,” in Häften för Kritiska Studier 2/1990.
K. Nordberg, “De skötsamma fruarna i Holmsund,” in Häften för Kritiska Studier 2/1990; Gunnela Björk, Att förhandla sitt medborgarskap. Kvinnor som kollektiva politiska aktörer i Örebro 1900–1950 (Lund: Arkiv förlag, 1999); R. Frangeur, Yrkeskvinna eller makens tjänarinna? Striden om yrkesrätten för gifta kvinnor i mellankrigstidens Sverige (Lund: Arkiv förlag, 1998).
Editor information
Copyright information
© 2006 Jaclyn J. Gier and Laurie Mercier
About this chapter
Cite this chapter
Blomberg, E. (2006). Gender Relations in Iron Mining Communities in Sweden, 1900–1940. In: Gier, J.J., Mercier, L. (eds) Mining Women. Palgrave Macmillan, New York. https://doi.org/10.1007/978-1-349-73399-6_7
Download citation
DOI: https://doi.org/10.1007/978-1-349-73399-6_7
Publisher Name: Palgrave Macmillan, New York
Print ISBN: 978-0-230-62104-6
Online ISBN: 978-1-349-73399-6
eBook Packages: Palgrave History Collection