Abstract
In 1523, Sweden was a newly autonomous kingdom, poor and devoid of a bureaucratic structure; existing only in the shadow of its more powerful neighbors, its future status as an independent state seemed very unlikely. A century and a quarter later, Sweden was the predominant power in the Baltic and a guarantor of the Peace of Westphalia alongside its ally France. To be sure, it could be argued that the application of the label ‘great power’ to seventeenth-century Sweden is of questionable validity. Certainly Sweden never dominated European politics in the manner of Philip II’s Spain. Yet for nearly three decades it came very close. Its actions in the last half of the Thirty Years’ War, and for twelve years after the war’s close, determined the fate of other nations, and its diplomatic and military reach extended some distance beyond the horizons of its Baltic environs. Any academic distinction between what constitutes a ‘major power’ and what makes a major power ‘great’ is necessarily subjective, but given the weight of Sweden’s international influence between 1632 and 1660 it seems fair to rank Sweden among the great powers of Europe.
Preview
Unable to display preview. Download preview PDF.
Notes
Jan Glete, War and the State in Early Modern Europe. Spain, the Dutch Republic, and Sweden as Fiscal-Military States, 1500–1660 (London, 2002), p. 179.
Sven-Erik Åström, ‘The Swedish Economy and Sweden’s Role as a Great Power 1632–1697’, in Sweden’s Age of Greatness 1632–1718, ed. Michael Roberts (New York, 1973), p. 67
Eli F. Heckscher, An Economic History of Sweden, trans. Göran Ohlin (Cambridge, Massachusetts, 1963), pp. 70–72, 84–109.
Lars-Olof Larsson, Bönder och gårdar i stormaktspolitikens skugga. Studier kring hemmansklyvning, godsbildning och mantalssättning i Sverige 1625–1750 (Växjö, 1983)
Sören Klingnéus, Bönder blir vapensmeder. Protoindustriell tillverkning i Närke under 1600-och 1700-talen (Uppsala, 1997), especially pp. 120–85
Sven A. Nilsson, ‘Landbor och skattebönder. En studie av extraskattens fördelning under 1500-och 1600-talen’, in Historieforskning på nya vägar. Studier tillägnade Sten Carlsson 14.12.1977 (Lund, 1977), pp. 143–68
Janken Myrdal, Jordbruket under feodalismen 1000–1700 (Stockholm, 1999)
Eino Jutikkala, Bonden, adelsmannen, kronan. Godspolitik och jordegendomsförhållanden i Norden 1550–1750 (Lund, 1979).
Lennart Hedberg, Företagarfursten och framväxten av den starka staten. Hertig Karls resursexploatering i Närke 1581–1602 (Örebro, 1995)
Nilsson, Krona och frälse, pp. 142–347. On Johan’s Catholicism, see Gustaf Ivarsson, Johan III och klosterväsendet (Lund, 1970)
Magnus Nyman, Förlorarnas historia. Katolskt liv i Sverige från Gustav Vasa till drottning Kristina (Uppsala, 1997), pp. 135–76
Oskar Garstein, Rome and the Counter-Reformation in Scandinavia, vol. 1: 1539–1583 (Oslo, 1963), pp. 72–260
Vello Helk, Laurentius Nicolai Norvegus S.J. (Copenhagen, 1966), pp. 25–201.
David Norrman, Sigismund Vasa och hans regering i Polen (Stockholm, 1978).
Heikki Ylikangas, Klubbekriget. Det blodiga bondekriget i Finland 1596–1597 (Stockholm, 1999).
Åke Hermansson, Karl IX och ständerna. Tronfrågan och författningsutvecklingen i Sverige 1598–1611 (Uppsala, 1962)
Sven A. Nilsson, Kampen om de adliga privilegierna 1526–1594 (Lund, 1952), pp. 100–31; Roberts, Early Vasas, pp. 327–461.
Ingun Montgomery, Värjostånd och lärostånd. Religion och politik i meningsutbytet mellan kungamakt och prästerskap i Sverige 1593–1608 (Uppsala, 1972). There is a convenient English summary in Montgomery, ‘The institutionalisation of Lutheranism in Sweden and Finland’, in The Scandinavian Reformation, ed. Ole Peter Grell (Cambridge, 1995), pp. 144–78.
Aksel Christensen, Dutch Trade to the Baltic around 1600 (Copenhagen, 1941).
Frede P. Jensen, Danmarks konflikt med Sverige 1563–1570 (Copenhagen, 1982)
Jason Lavery, Germany’s Northern Challenge. The Holy Roman Empire and the Scandinavian Struggle for the Baltic, 1563–1576 (Leiden, 2002)
Sven Ulric Palme, Sverige och Danmark 1596–1611 (Uppsala, 1942).
Karl Hildebrand, Johan III och Europas katolska makter (Uppsala, 1898).
Bernt Douhan, Arbete, kapital och migration. Valloninvandringen till Sverige under 1600-talet (Uppsala, 1985), pp. 22–28; Klingnéus, Bönder blir våpensmeder; Hedberg, Företagarfursten.
Nils Erik Villstrand, Anpassning eller protest. Lokalsamhället inför utskrivningarna av fotfolk till den svenska krigsmakten 1620–1679 (Åbo, 1992), pp. 39–48
Sven A. Nilsson, På väg mot militärstaten. Krigsbefälets etabliring i den äldre vasatidens Sverige (Uppsala, 1989).
Copyright information
© 2004 Paul Douglas Lockhart
About this chapter
Cite this chapter
Lockhart, P.D. (2004). The Sixteenth-Century Inheritance. In: Sweden in the Seventeenth Century. European History in Perspective. Palgrave, London. https://doi.org/10.1007/978-0-230-80255-1_1
Download citation
DOI: https://doi.org/10.1007/978-0-230-80255-1_1
Publisher Name: Palgrave, London
Print ISBN: 978-0-333-73157-4
Online ISBN: 978-0-230-80255-1
eBook Packages: Palgrave History CollectionHistory (R0)