Advertisement

On the Politics of Failure

Perspectives on the “Mathematics Machine” in Sweden, 1945–1948
  • Anders Carlsson
Part of the IFIP International Federation for Information Processing book series (IFIPAICT, volume 174)

Abstract

This paper departs from the notion that most accounts of the early period of digital computer design and construction in Sweden have had as starting points a business and producer-centered perceptive which has hidden many of those activities that surround all complex technologies. It reinvestigates the ideological foundations underpinning the forming of a State agency in 1947/48, Matematikmaskinnämnden (The Board of Computing Machinery), with the responsibility to monitor all options and, eventually, to construct and manage two digital computers. In doing so, it attempts to understand what kinds of goals that the machines were to accomplish. The argument is that it is perfectly possible to perceive the Swedish computer project as a part of a larger process of change. The paper shows how professionals gathered information in the U.S. and interpreted it locally, and also how the initiative on the whole was a part of a new and progressive post-war agenda favoring basic research and, in particular, the advancement of mathematics for the purpose of modernizing both scientific and technological research and the society at large.

Key words

Computer history Sweden Besk Matematikmaskinnämnden historiography 

References

  1. Annerstedt, Jan, Staten och datorerna: En studie av den officiella datorutvecklings-och datorforskningspolitiken, FEK-meddelande nr 41, Kommittén för forskningsorganisation och forskningsekonomi (Stockholm, 1969).Google Scholar
  2. Aspray, William, John von Neumann and the Origins of Modern Computing (Cambridge/MA, 1990).Google Scholar
  3. Boestad-Nilsson, Elsa-Karin, “Från Flinta till Ada”, Minnesbubblor och datavisioner: Svenska samfundet för informationsbehandling 25 år (Malmö, 1984).Google Scholar
  4. Carlsson, Anders, “Tekniken — politikens frälsare? Om matematikmaskiner, automation och ingenjörer vid mitten av 50-talet”, Arbetarhistoria: Meddelande från Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek, 4/1999.Google Scholar
  5. —, “Elektroniska hjärnor: Debatten om datorer, automation och ingenjörer 1955–58”, in Sven Widmalm (ed.), Artefakter, to be published in 2004.Google Scholar
  6. —, “Elektroniska hjärnor: Debatten om datorer, automation och ingenjörer 1955–58”, in Sven Widmalm (ed.), Artefakter, to be published in 2004.Google Scholar
  7. Cohen, I. Bernard, Howard Aiken: A Portrait of a Computer Pioneer (Cambridge/MA, 1999).Google Scholar
  8. Dalmedico, Amy Dahan, “Mathematics in the Twentieth Century”, in John Krige and Dominique Pestre (eds.), Science in the Twentieth Century (Amsterdam, 1997).Google Scholar
  9. De Geer, Hans, Rationaliseringsrörelsen i Sverige: Effektivitetsidéer och samhällsansvar under mellankrigstiden (Stockholm, 1978).Google Scholar
  10. —, På väg till datasamhället: Datatekniken i politiken 1946–63 (Stockholm, 1992).Google Scholar
  11. Ekelöf, Stig, “Matematiska maskiner i U.S.A.”, Teknisk tidskrift, vol. 69 (1939).Google Scholar
  12. —, “Matematikmaskiner”, Teknisk Tidskrift, vol. 79 (1949).Google Scholar
  13. Elzinga, Aant, Andrew Jamison and Conny Mithander, “Swedish Grandeur: Contending Reformulations of the Great-Power Project”, in Mikael Hård and Andrew Jamison (eds.), The Intellectual Appropriation of Technology: Discourses on Modernity, 1900–1939 (Cambridge/MA, 1998).Google Scholar
  14. Erlander, Tage, Tage Erlander: 1955–60 (Stockholm, 1976).Google Scholar
  15. Eskilsson, Enar, “Maskinell lösning av differentialekvationer”, Teknisk tidskrift, vol. 65 (1935).Google Scholar
  16. Fridlund, Mats, Den gemensamma utvecklingen: Staten, storföretaget och samarbetet kring den svenska elkrafttekniken (Stockholm, 1999).Google Scholar
  17. Funcke, Gösta, [Introduktion till] Naturvetenskaplig forskning i Sverige (Stockholm, 1963).Google Scholar
  18. Galison, Peter, Image and Logic: A Material Culture of Microphysics (Chicago, 1997).Google Scholar
  19. Goldstine, Herman, The Computer: From Pascal to von Neumann (Cambridge/MA, 1972).Google Scholar
  20. Grandin, Karl, “Naturlig neutralitet? Tage Erlander, Torsten Gustafson och den svenska atompolitiken, 1945–53”, in Widmalm (ed.), Vetenskapsbärarna.Google Scholar
  21. Gummeson, P Eg., “Den svenska ingenjören och vårt lands framtid”, Teknisk tidskrift, vol. 76 (1946).Google Scholar
  22. Henriksson, Sten, “Den svenska utvecklingen”, in Peter Naur, Datamaskinerna och samhället (Lund, 1969).Google Scholar
  23. Johansson, Magnus, “Early Analog Computers in Sweden: With Examples from Chalmers University of Technology and the Swedish Aerospace Industry”, IEEE Annals of the History of Computing, vol. 18 (1996).Google Scholar
  24. Kaijser, Arne and Joar Tiberg, “From Operations Research to Future Studies: The Establishment, Diffusion, and Transformation of the Systems Approach in Sweden, 1945–1980”, in Agatha C. Hughes and Thomas P. Hughes (eds.), Systems, Experts, and Computers: The Systems Approach in Management and Engineering, World War II and After (Cambridge/MA, 2000).Google Scholar
  25. Kaiserfeld, Thomas, “Computerizing the Swedish Welfare State: The Middle Way of Technological Success and Failure”, Technology and Culture, vol. 37 (1996).Google Scholar
  26. Kjellberg, Göran and Gösta Neovius, “The BARK: A Swedish General Purpose Relay Computer”, Mathematical Tables and other Aids to Computation, January 1951.Google Scholar
  27. Klüver, P. V., “From Research Institute to Computer Company: Regnecentralen 1946–1964”, IEEE Annals of the History of Computing, vol. 21 (1999).Google Scholar
  28. Lövheim, Daniel, “Kampen om läroplanen: Synen på naturvetenskap och matematik i läroplansdiskussion och läroplansformering 1922–1937”, unpublished manuscript, Dept. of History of Science and Ideas, Uppsala University, September 2002.Google Scholar
  29. Nebeker, Frederik, Calculating the Weather: Meteorology in the 20th Century (San Diego, 1995).Google Scholar
  30. Paju, Petri, Ensimmäinen suomalainen tietokone ESKO ja 1950-luvun suunnitelma kansallisesta laskentakeskuksesta, lic. thesis in Cultural History, University of Turku (2002).Google Scholar
  31. Salin, Jarl, “De tekniska högskolornas pedagogiska problem”, Teknisk tidskrift, vol. 76 (1946).Google Scholar
  32. Stemme, Erik, “Den svenska automatiska räknemaskinen BESK”, Teknisk Tidskrift, vol. 85 (1955).Google Scholar
  33. Sundin, Bo, Ingenjörsvetenskapens tidevarv: Ingenjörsvetenskapsakademin, Pappersmassekontoret, Metallografiska institutet och den teknologiska forskningen i början av 1900-talet (Umeå, 1981).Google Scholar
  34. van den Ende, Jan, The Turn of the Tide: Computerization in Dutch Society (Delft, 1994).Google Scholar
  35. Velander, Edy, “Intensifiering av våra utlandsförbindelser inom teknisk och vetenskaplig forskning”, Teknisk tidskrift, vol. 76 (1946).Google Scholar
  36. [Weijne, Josef], Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående närmast erforderliga åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov av matematikmaskiner; given Stockholms slott den 9 maj 1947.Google Scholar
  37. Weinberger, Hans, Nätverksentreprenören: En historia om teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete från den Malmska utredningen till Styrelsen för teknisk utveckling (Stockholm, 1997).Google Scholar
  38. —, “‘På sidan av de stora kraftlinjerna’? Teknik, vetenskap och det kalla kriget”, in Widmalm (ed.), Vetenskapsbärarna.Google Scholar
  39. Widmalm, Sven, “Inledning”, in idem (ed.), Vetenskapsbärarna.Google Scholar
  40. — (ed.), Vetenskapsbärarna: Naturvetenskapen i det svenska samhället 1880–1950 (Hedemora, 1999).Google Scholar

Copyright information

© International Federation for Information Processing 2005

Authors and Affiliations

  • Anders Carlsson
    • 1
  1. 1.Office for History of ScienceUppsala UniversityUppsala

Personalised recommendations