Advertisement

Making the Schoolyard: Recess, Recreation, Play, and Other Pedagogical Incentives to Regulate Outdoor School Spaces in Seventeenth- and Eighteenth-Century Sweden

  • Björn Norlin
Chapter
Part of the Educational Governance Research book series (EGTU, volume 9)

Abstract

The present chapter examines early modern schooling in Sweden and more precisely how spatial conceptualizations of the outdoors (with regard to the use of it for recess, physical activity, recreational play, and other educational activities) were accumulated in formal curricula. The chapter draws attention to the introduction and origins of ideas connected to the use of the outdoors, the link between outdoor activities and specific school subjects, and the influence of dominating discourses. Theoretically, it expands on a Lefebvrian understanding of the production of social space and on his analytical distinction between different dimensions in this process. The chapter argues that this emergence of the schoolyard as a concept in formal planning was connected to a ‘pedagogization’ of the outdoor environment, which in turn enforced the design of new rules of conduct and an extended thinking about school governance. The making of the schoolyard meant a reconfiguration of the temporal and spatial preconditions of schooling and an expansion of ambitions to regulate pupils’ behaviour outside of the classroom walls.

Keywords

Schoolyard Space Recess Play Pedagogy Governing Early modernity Sweden 

References

Archival Sources

  1. Riksarkivet (RA) 1812 års Uppfostringskommitté, Från konsistorierna infordrade uppgifter om allmänna och enskilda skolorGoogle Scholar

Printed References

  1. Ahnfelt, P. G. (1882). Studentminnen: Anteckningar och tidsbilder från hemmet, skolan, universitetet och församlingen. Stockholm: Lamm.Google Scholar
  2. Burke, Catherine, (2005). Containing the school child: Architectures and pedagogies. Paedagogica Historica: International Journal of the History of Education, 41(4–5), Special Issue, 489–639.Google Scholar
  3. Burke, C., Cunningham, P., & Grosvenor, I. (2010). Putting education in its place: Space, place and materialities in the History of Education. History of Education, 39(6), 677–680.CrossRefGoogle Scholar
  4. Comenius, J. A. (1999). Didactica Magna: Stora undervisningsläran. Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
  5. Floderus, M. (1931). Västerås högre allmänna läroverks skolträdgård – Sveriges äldsta. Lustgården, nr. 12.Google Scholar
  6. Frost, J. L. (2010). A history of children’s play and play environments: Toward a contemporary child-saving movement. New York: Routledge.CrossRefGoogle Scholar
  7. Gutman, M., & de Coninck-Smith, N. (2008). Designing modern childhoods: History, space and the material culture of children. New Brunswick: Rutgers University Press.Google Scholar
  8. Hall, B. R. (1911). JohannesRudbeckius (Ner.): En historisk-pedagogisk studie. Uppsala: Uppsala Universitet.Google Scholar
  9. Hall, B. R. (1921). Om Sveriges första läroverksstadga: Studier rörande reformationstidens skola och skolfrågor. Lund: Föreningen för svensk undervisningshistoria.Google Scholar
  10. Hall, B. R. (1939). Acta till Stockholms större latinläroverks historia, 1419–1840. Lund: Föreningen för svensk undervisningshistoria.Google Scholar
  11. Hall, B. R. (1944). Till Gefle läroverks historia 1557–1850: Urkunder samlade och kommenterade av B. Rud. Hall. Stockholm: Föreningen för svensk undervisningshistoria.Google Scholar
  12. Hall, B. R. et.al. (1921–1930). Sveriges allmänna läroverksstadgar 1561–1905. Lund: Föreningen för svensk undervisningshistoria.Google Scholar
  13. Hallgren, J. A. (1909). Kort öfversikt af det svenska allmänna läroverkets historia. Stockholm: Norstedt.Google Scholar
  14. Klosterliv i Vreta: Förhistoria, andligt liv, daglig strävan, klostrets byggnader, nunnor och annat folk. (1998). Vreta Kloster.Google Scholar
  15. Larsson, A., Norlin, B., & Rönnlund, M. (2017). Den svenska skolgårdens historia: Skolans utemiljö som pedagogiskt och socialt rum. Lund: Nordic Academic Press.Google Scholar
  16. Lawn, M., & Grosvenor, I. (2005). Materialities of schooling: Design, technology, objects, routines. Oxford: Symposium Books.CrossRefGoogle Scholar
  17. Lefebvre, H. (1991). The production of space. Oxford: Blackwell Publishers.Google Scholar
  18. Lefebvre, H. (2004). Rhythmanalysis: Space, time and everyday life. London: Continuum.Google Scholar
  19. Lindeberg, K., & Trovik, O. (1987). Läroverket som arkitektuppgift under 1800-talet. Stockholm: Konsthögskolans arkitekturskola.Google Scholar
  20. Lindeblad, K. (2010). Lavendel, hjärtstilla och svarta vinbär: Om medeltida klosterträdgårdar i Östergötland. In G. Tagesson et al. (Eds.), Fokus Vreta kloster: 17 nya rön om Sveriges äldsta kloster. Riksantikvarieämbetet arkeologiska undersökningar, nr. 77.Google Scholar
  21. Lindroth, J. (2004). Ling - från storhet till upplösning: Studier i svensk gymnastikhistoria 1800–1950. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion.Google Scholar
  22. Ljunggren, J. (1999). Kroppens bildning: Linggymnastikens manlighetsprojekt 1790–1914. Stockholm: Stockholms Universitet.Google Scholar
  23. Markus, T. A. (1996). Early nineteenth century school space and ideology. Paedagogica Historica: International Journal of the History of Education, 32(1), 9–50.CrossRefGoogle Scholar
  24. Massey, D. (2013). Space, place, and gender. Hoboken: Wiley.Google Scholar
  25. Norlin, B. (2014), Kyrkan och skolan: Administrativ brytning från tidigmodern tid till nutid, Kyrkliga strukturer och platsbundna kulturer. In D. Lindmark, B. Norlin, D. Sjögren. Umeå: Umeå Universitet.Google Scholar
  26. Norlin, B. (2016). School jailhouse: Discipline, space and the materiality of school morale in early-Modern Sweden, History of Education: Journal of History of Education Society, 45(3).Google Scholar
  27. Ödmann, S. (1830). Hågkomster från hembygden och skolan. Uppsala: Palmblad & Co.Google Scholar
  28. “Project til en förbättrad och förnyad förordning för trivial scholar och gymnasier i riket” (1760). Stockholm: tryckt uti kongl. tryckeriet.Google Scholar
  29. Rimm, S. (2011). Vältalighet och mannafostran: Retorikutbildningen i svenska skolor och gymnasier 1724–1807. Örebro: Örebro universitet.Google Scholar
  30. Sandin, B. (1986). Hemmet, gatan, fabriken eller skolan: Folkundervisning och barnuppfostran i svenska städer 1600–1850. Lund: Lunds Universitet.Google Scholar
  31. Sellberg, E. (1979). Filosofin och nyttan. 1, Petrus Ramus och ramismen. Göteborg: Göteborgs universitet.Google Scholar
  32. Sellberg, E. (2010). Kyrkan och den tidigmoderna staten: En konflikt om Aristoteles, utbildning och makt. Stockholm: Carlsson.Google Scholar
  33. Sjöstrand, W. (1958). Pedagogikens historia. 2, Sverige och de nordiska grannländerna till början av 1700-talet. Lund: Gleerup.Google Scholar
  34. Sprinchorn, C. (1926). Minnen från svenska läroverk. 1. När vi gingo i Lunds katedralskola: Minnen upptecknade av gamla lärjungar. Lund: Gleerupska univ.-bokh.Google Scholar
  35. “Stadgar och förordningar för Västerås berömda gymnasium och skola (1628)”. In B. R. Hall, (1911). Johannes Rudbeckius (Ner.): En historisk-pedagogisk studie. Uppsala: Uppsala Universitet. Appendix OI.Google Scholar
  36. Stridsberg, O. A. (1933). “Maria trivialskola å 1840-talet”, i Läroverksminnen: skildringar av f.d. elever och lärare, Årsböcker i svensk undervisningshistoria 37. Lund: Föreningen för svensk undervisningshistoria.Google Scholar
  37. Willis, J. (2017). Architecture and the school in the twentieth century. In K. Darian-Smith & J. Willis (Eds.), Designing schools: Space, place and pedagogy. London: Routledge.Google Scholar

Copyright information

© Springer Nature Switzerland AG 2018

Authors and Affiliations

  1. 1.Department of Historical, Philosophical and Religious StudiesUmeå UniversityUmeåSweden

Personalised recommendations