Advertisement

Visible Men and Elusive Women

  • Josefina Andersson
  • Magnus Elfwendahl
  • Gunvor Gustafson
  • Britt-Marie Hägerman
  • Rolf Lundqvist
  • Ulrika Stenbäck Lönnquist
  • Johanna Ulfsdotter
  • Stig Welinder
Article

Abstract

Early gender archaeology formulated two statements: men are visible, women are invisible, and men work in hard materials, women work in soft materials. We discuss these dichotomies in connection with nineteenth-century folklore and an excavated eighteenth-century cottage at a summer-farm. We conclude that much of the gendered order-of-work tasks broke down in pragmatic day-to-day life, especially by women crossing the gender border. However, social chaos was held at bay by ritual acts and magic objects.

Keywords

Folklore Gender Ritual Summer farm Sweden 

Notes

Acknowledgments

English revised and quotations translated by Carole Gillis.

References

  1. Amussen, S. D. (1999). Manligheten och det sociala systemet under den tidigmoderna perioden. In Berggren, A. M. (ed.), Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv, Forskningsrådsnämnden, Stockholm, pp. 96–115.Google Scholar
  2. Andersson, R., Östlund, L., and Lundqvist, R. (2005). Carved trees in grazed forests in boreal Sweden: Analysis of remaining trees, interpretation of past land-use and implications for conservation. Vegetation History and Archaebotany 14: 149–158.CrossRefGoogle Scholar
  3. Arwill-Nordbladh, E. (2001). Genusforskning inom arkeologi, Högskoleverket, Stockholm.Google Scholar
  4. Butler, J. (1990). Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity, Routledge, New York.Google Scholar
  5. Cedrenius, G. (1971). Kärna, tråg, spinnrock, Att samla gamla bruksföremål av trä, Bonnier.Google Scholar
  6. Daugstad, K. (2000). Mellom romantikk og realisme: Om seterlandskapet som ideal og realitet, Norges nuturvitenskapelig-tekniske universitet, Trondheim.Google Scholar
  7. Einarsson, L. (1997). Artefacts from Kronan: Categories, preservation and social structure. In Redknap, M. (ed.), Artefacts from Wrecks: Dated Assemblages from the Late Middle Ages to the Industrial Revolution, Oxbow Books, Oxford, pp. 209–218.Google Scholar
  8. Elstad, Å. (1994). Drivandes kvinnfolk og late mannfolk? In Drivenes, E-A., Hauan, M.A., and Wold, H. A. (eds.), Det mangfoldige folket: Nordnorsk kulturhistorie 2: 188–196, 453–454.Google Scholar
  9. Emanuelsson, M., Johansson, A., Nilsson, S., Pettersson, S., and Svensson, E. (2003). Settlement, Shieling and Landscape: The Local History of a Forest Hamlet, Almqvist and Wiksell, Stockholm.Google Scholar
  10. Erixon, S. (1918). Bebyggelseundersökningar. Öfversikt. Periodiska bebyggelsetyper. Fäbodväsen. Fataburen: Kulturhistorisk tidskrift 1918: 21–57.Google Scholar
  11. Falk, A.-B. (2006). My home is my castle: Protection against evil in medieval times. In Andrén, A., Jennbert, K., and Raudvere, C. (eds.), Old Norse Religion in Long-Term Perspective: Origins, Changes, and Interpretations: An International Conference in Lund, Sweden, June 3–7, 2004, Nordic Academic, Lund, pp. 200–205.Google Scholar
  12. Fiebranz, R. (2002). Jord, linne eller träkol? Genusordning och hushållsstrategier, Bjuråker 1750–1850, Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.Google Scholar
  13. Frödin, J. (1929). Om fäbodbebyggelsens utbredning och olika typer i Europa. Svensk geografisk årsbok 1929: 177–194.Google Scholar
  14. Gero, J. M. (1991). Genderlithics: Women’s roles in stone tool production. In Gero, J. M., and Conkey, M. W. (eds.), Engendering Archaeology: Women and Prehistory, Basil Blackwell, Oxford, pp. 163–194.Google Scholar
  15. Henriksson, H. (1994). Kvinnor i gruvarbete. Med hammare och fackla 33: 111–171.Google Scholar
  16. Ivarsdotter, A. (1986). Sången i skogen. Studier kring den svenska fäbodmusiken, Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet, Uppsala.Google Scholar
  17. Ivarsdotter, A. (2002). Kvinnorna och musiken i det gamla bondesamhället. In Östborn, A. (ed.), Kvinnors arbetsliv i Dalarna genom fem sekler, Stiftelsen Bonäs bygdegård, Mora, pp. 17–26.Google Scholar
  18. Jarlert, A. (1999). Fostran till man. In Berggren, A. M. (ed.), Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv, Forskningsrådsnämnden, Stockholm, pp. 59–72.Google Scholar
  19. Johansson, B. A. (ed.) (1985). Regalskeppet Kronan, Bra böcker, Höganäs.Google Scholar
  20. Johansson, E. (1994). Skogarnas fria söner. Modernitet och maskulinitet i norrländskt skogsarbete, Nordiska museet, Stockholm.Google Scholar
  21. Johansson, E. (2002). “På byn mer än hemma”. Manligt och kvinnligt i rörelse, rum och socialt liv. In Johansson, E. (ed.), Periferins landskap. Historiska spår och nutida blickfält i svensk glesbygd, Nordic Academic, Lund, pp. 181–204.Google Scholar
  22. Johansson, L. (1999). Människor i ett kulturlandskap. In Welinder, S. (ed.), Makt och kraft, människor och kön, Mitthögskolan, Östersund, pp. 63–79.Google Scholar
  23. Johnson, A. (1991). Locksång i svenska fäbodar. In Björklund, S. (ed.), Kulturdagar i Bonäs Bygdegård 1990, Stiftelsen Bonäs bygdegård, Mora, pp. 17–26.Google Scholar
  24. Lagerspetz, O. (2006). Smuts: En bok om världen, vårt hem, Symposion, Stockholm.Google Scholar
  25. Levander, L. (1943). Övre Dalarnes bondekultur under 1800-talets förra hälft 1. Självhushåll, Lundequistska bokhandeln, Stockholm.Google Scholar
  26. Levander, L. (1947). Övre Dalarnes bondekultur under 1800-talets förra hälft 3. Hem och hemarbete, Lundequistska bokhandeln, Stockholm.Google Scholar
  27. Lidman, H. (ed.) (1963). Fäbodar, LT, Stockholm.Google Scholar
  28. Lidman, H., and Nyman, S. (eds.) (1965). Fäbodminnen, LTs Förlag, Stockholm.Google Scholar
  29. Liman, I. (1966). Figurristningar i Orsa. Fataburen. Kulturhistorisk tidskrift 1966: 65–74.Google Scholar
  30. Linder, M., and Magnusson, L. (eds.) (2001). Lilja mi Lilja mi ko! Säterkultur i Värmland, Värmlands museum, Karlstad.Google Scholar
  31. Lind, P. H. (1996) Smörkärnan snurrar på vallen. In Fäbodar i Delsbo. Delsbo hembygds- och fornminnesförening, Delsbo, pp. 127–128.Google Scholar
  32. Lindström, R. (1969). Fäbodliv, Bok och bild, Stockholm.Google Scholar
  33. Lundh, L. L. (1952). I Skoje-Kares rike. Mystik och musik från Fäbodskogen, C. Blom, Lund.Google Scholar
  34. Lundqvist, R. (2005). Ristade träd i skogen. Dalarna 75: 59–70.Google Scholar
  35. Löfgren, O. (1982). Kvinnfolksgöra. Om arbetsdelning i bondesamhället. Kvinnovetenskaplig tidskrift 3(3): 6–14.Google Scholar
  36. Löfgren, O. (1994). Familj, släkt och hushåll. In Hellspong, M., and Löfgren, O. (eds.), Land och stad, Gleerup, Malmö, pp. 226–284.Google Scholar
  37. Lövkrona, I. (2001). Hierarki och makt. Genusperspektiv på arbetsdelningen i det tidigmoderna hushållet. In Liljewall, B., Niskanen, K., and Sjöberg, M. (eds.), Kvinnor och jord, Nordiska museet, Stockholm, pp. 31–44.Google Scholar
  38. Molin, P. (2006). Experiment med eldslagningsflinta från järnåldern. Arkeologi i Sverige 1: 2–9.Google Scholar
  39. Murdock, G. P., and Provost, C. (1973). Factors in the division of labour by sex: A cross-cultural analysis. Ethnology 12(2): 203–225.CrossRefGoogle Scholar
  40. Myrdal, J. (1999). Det svenska jordbrukets historia 2. Jordbruket under feodalismen, Natur och Kultur/LT, Stockholm, pp. 1000–1700.Google Scholar
  41. Nicolay Arkeologisk tidsskrift (2007) 101. <www.nicolaytidsskrift.no>
  42. Nyman, A. (1963). Utbredning: Hur man levde i fäbodarna. In Lidman, H. (ed.), Fäbodar, LT, Stockholm, pp. 15–112.Google Scholar
  43. Olsson, A. (2007). Genusforskning pågår. En kartläggning av i vilka institutionella miljöer forskning inom genusfältet pågår i Sverige, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborg.Google Scholar
  44. Östman, A.-C. (2000). Mjölk och jord. Om kvinnlighet, manlighet och arbete i ett österbottniskt jordbrukssamhälle ca, Åbo akademi, Åbo, pp. 1870–1940.Google Scholar
  45. Øye, I. (2006). Kvinner som tradisjonsformidlere. Rom og redskaper. In Barndon, R., Innselset, S. M., Kristoffersen, K. K., and Lødøen, T. K. (eds.), Samfunn, symboler og identitet. Festskrift til Gro Mandt på 70-årsdagen, Universitetet i Bergen, Bergen, pp. 439–453.Google Scholar
  46. Rathje, L. (2001). Amasonen och jägaren. Kön/genderkonstruktioner i norr, Umeå universitet, Umeå.Google Scholar
  47. Rosander, G. (ed.) (1977). Nordiskt fäbodväsen. Förhandlingar vid fäbodseminarium i Älvdalen, Dalarna 1–3 september 1976, Nordiska museet, Stockholm.Google Scholar
  48. Rosander, G. (1989). Om dalkullan i reklamen. Företagsminnen. Föreningen Stockholms företagsminnen 1989: 22–33.Google Scholar
  49. Rosén, C. (2007). Torpare och materiell kultur. In Welinder, S. (ed.), Torpens arkeologi, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, pp. 61–78.Google Scholar
  50. Schmidt Sabo, K. (2005). Den medeltida byns sociala dimensioner, Riksantikvarieämbetet, Stockholm.Google Scholar
  51. Schön, E. (2006). Folktro på fäbodvall, Akademibokhandeln, Växjö.Google Scholar
  52. Stenbäck Lönnquist, U., and Welinder, S. (2005). The archaeology of complex feelings. K.A.N. Kvinner i arkeologi i Norge 24: 36–51.Google Scholar
  53. Stenbäck Lönnquist, U., and Welinder, S. (2006). Folkhemmet möter butöserna. In Barndon, R., Innselset, S. M., Kristoffersen, K. K., and Lødøen, T. K. (eds.), Samfunn, symboler og identitet—festskrift til Gro Mandt på 70-årsdagen, Universitetet i Bergen, Bergen, pp. 387–398.Google Scholar
  54. Stenbäck Lönnquist, U., and Welinder, S. (2007). Genus och materialitet. Kvinnor, kor, kasa och kritpipor. In Fahlgren, S., and Thurén, B.-M. (eds.), Genusmaraton 2007. Mittsveriges genusforskare på frammarsch, Mittuniversitetet, Östersund.Google Scholar
  55. Stenbäck Lönnquist, U., and Welinder, S. (2008). Cattle, dung and clay tobacco-pipes. In Konstantinos, C., Lund, J., and Prescott, C. (eds.), Facets of Archaeology: Essays in Honour of Lotte Hedeager on Her 60th birthday, Unipub, Oslo, pp. 169–178.Google Scholar
  56. Ströbeck, L. (1999). On studies of task differentiation between men and women in the Scandinavian Iron Age. Current Swedish Archaeology 7: 161–172.Google Scholar
  57. Svensson, E. (2005). Gender and spatial patterns in the Scandinavian farmstead and outland. In Holm, I., Innselset, S., and Øye, I. (eds.), ‘Utmark’: The outfield as industry and ideology in the Iron Age and the Middle Ages, Department of Archaeology, University of Bergen, Bergen, pp. 157–170.Google Scholar
  58. Thurén, B.-M. (2003). Genusforskning: Ffrågor, villkor och utmaningar, Vetenskapsrådet, Stockholm.Google Scholar
  59. Undset, S. (1971). Lykkelige dager, Aschehoug, Oslo.Google Scholar
  60. Welinder, S. (1992). Människor och landskap, Societas Archaeologica Upsaliensis, Uppsala.Google Scholar
  61. Willemark, K. (1997). Kvinnor, män och stenhantverk. In Johnsen, B., and Welinder, S. (eds.), Gender och arkeologi, Mitthögskolan, Östersund, pp. 50–62.Google Scholar

Folklore archives and published records

  1. Institutet för språk och folkminnen (SOFI), Uppsala, SwedenGoogle Scholar
  2. Länsmuseet Västernorrland, Härnösand [http://www.murberget.se/upptack.aspx]
  3. Nordiska museets arkiv, Stockholm, SwedenGoogle Scholar
  4. Odstedt, E (2004) Norrländsk folktradition. Uppteckningar i urval och med kommentar av Bengt af Klintberg. Gustav Adolfs akademien, Uppsala, SwedenGoogle Scholar
  5. Östersunds Museums Etnologiska Arkiv (ÖMEA), Jämtlands läns museum, Östersund, SwedenGoogle Scholar

Copyright information

© Springer Science+Business Media, LLC 2010

Authors and Affiliations

  • Josefina Andersson
    • 1
  • Magnus Elfwendahl
    • 1
  • Gunvor Gustafson
    • 1
  • Britt-Marie Hägerman
    • 1
  • Rolf Lundqvist
    • 1
  • Ulrika Stenbäck Lönnquist
    • 1
  • Johanna Ulfsdotter
    • 1
  • Stig Welinder
    • 1
  1. 1.Department of HumanitiesMid-Sweden UniversityHärnösandSweden

Personalised recommendations