Advertisement

GeoJournal

, Volume 65, Issue 4, pp 275–285 | Cite as

Towards a gender conscious counter-discourse in comprehensive physical planning

  • Tora Friberg
Article

Abstract

This article is based on a research project “Gender perspectives in comprehensive planning” where the aim is partly to ascertain how planners incorporate a gender perspective in comprehensive physical planning, and partly to identify the conceptions of gender/sex held by planners in this area. In our investigation, the question is raised whether comprehensive planning is perceived as neutral in terms of gender, if there are discussions or reflections that question this point of view and if there have been any contributions from a gender equality point of view. The aim is to expose how these discussions take place, examine reflections on this topic and to report and analyse how efforts to achieve gender equality in comprehenisve planning are shaped. To accomplish this goal, the study draws more on feminist theorization than on planning theory.

Keywords

Gender equality Physical planning Planners Women experiences Women strategies 

Preview

Unable to display preview. Download preview PDF.

Unable to display preview. Download preview PDF.

References

  1. Andersson, B. (2005). RISK. Linköpings universitet: Centrum för kommunstrategiska studier.Google Scholar
  2. Åquist, A-C. (2001). Vardagslivsperspektiv som planeringsredskap. In: Elander I. (eds), Den motsägelsefulla staden. Vardagsliv och urbana regimer. Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
  3. Berntsson, V. (Ed.), (1996). Hela samhället, Jämställdhetsaspekter på fysisk planering och byggd miljö. Rapport 1996. Karlskrona: Boverket.Google Scholar
  4. Booth, C. (1996). Breaking down barriers. In Booth C., Dark J., Susan Y. (eds.), Changing places. Women’s lives in the city. London: Paul Chapman Publishing.Google Scholar
  5. Darke, J. (1996). The Manshaped City. In Booth C. & Darke␣J., Yeandel Y. (eds), Changing places women’s lives in cities. New York: Vintages.Google Scholar
  6. Det nya vardagslivet, Forskargruppen för det nya vardagslivet, Nordiska ministerrådet, 1984.Google Scholar
  7. Ethelberg, E. (1983). Kvindelighedens motsigelse—om kvinders personlighetstrategier overfor mandlig dominans. Copenhagen: Antropos.Google Scholar
  8. Fairclough, N. (1992). Discourse and social change. Cambridge: Polity.Google Scholar
  9. Forsberg, G. (2005a). Visionen om en jämställd planering. In Forsberg (eds), Planeringens utmaningar och tillämpningar. Uppsala: Uppsala Publishing House.Google Scholar
  10. Forsberg, G. (2005b). Den genderiserade staden. In Friberg T., Listerborn C., Andersson B., Scholten C (eds), Speglingar av rum Om könskodade platser och sammanhang. Stockholm/Stehag: Synposium.Google Scholar
  11. Friberg, T., Larsson A. (1997). Genusperspektiv i översiktlig planering. Lund University: Department of social and economic geography. Rapporter och Notiser nr 148.Google Scholar
  12. Friberg, T. (1998). Gender perspective in Swedish comprehensive planning. Lund University: Department of social and economic geography. Rapporter och Notiser nr 153.Google Scholar
  13. Friberg T., & Larsson A. (1999). Om kvinnligt och manligt i planeringens könsneutrala värld. Nordisk Arkitekturforskning 2, 99:33–43.Google Scholar
  14. Friberg, T. & Larsson, A. (2000). Att bedriva jämställdhet med kommunal översiktsplanering. Lund University: Department of social and economic geography. Rapporter och Notiser nr 157Google Scholar
  15. Friberg, T., Larsson, A. (2002). Steg framåt. Strategier och villkor för att förverkliga genusperspektivet i översiktlig planering. Lund University: Department of so cial and economic geography. Rapporter och Notiser nr 162Google Scholar
  16. Forester, J. (1989). Planning in the face of power. Berkeley: University of California Press.Google Scholar
  17. Greed, C. (1994). Women and planning: creating gendered realities. London: Routledge.Google Scholar
  18. Healy, P. (1996). The communitative turn in planning theory and its implications for spatial strategy formation. Environment an Planning B, 23, 217–234.CrossRefGoogle Scholar
  19. Hirdman, Y.(1990). Genussystemet. In Demokrati och makt i Sverige, Maktutredningens huvudrapport. SOU 1990:44. Allmänna förlaget, Stockholm.Google Scholar
  20. Kaul, S. (1996). Vi skulle ju löpe med ulver: Integrering av kvinnor i planleggningen i ett feministiskt perspektiv s 95–97. In Olsson G. (eds), Poste restante: en avslutningsbok. Stockholm: Nordiska institutet för samhällsplanering.Google Scholar
  21. Khakee, A. (1995). Planering och feminism. PLAN 1995:6.Google Scholar
  22. Khakee, A. (2000). Samhällsplanering. Nya mål, perspektiv och förutsättningar. Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
  23. Larsson, K. (2001). Manlig välfärdsregim och kvinnornas förändringsstrategier – exemplet kollektivhus i Örebro. In Elander I. (eds), Den motsägelsefulla staden. Vardagsliv och urbana regimer. Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
  24. Lilja, E. (1999). Den ifrågasatta förorten. Identitet och tillhörighet i moderna förorter. Byggforskningsrådet, Stockholm.Google Scholar
  25. Little, J. (1999). Women, planning and local central relations in the UK. In Fenster T. (eds), Gender, planning and human rights. London: Routhledge.Google Scholar
  26. McDowell, L. (1999). Gender, identity & place. Cambidge: Polity Press.Google Scholar
  27. Morell, H. (1996). Women’s safety. In Booth C., Darke J., Yeandel Y. (eds), Changing places. Women’s lives in cities. New York: Vintages.Google Scholar
  28. Moss K. R. (1977). Men and women of the Cooperation. New York: Basic Books.Google Scholar
  29. Pateman, C. (1988). The sexual contract. Stanford, California: Stanford University Press.Google Scholar
  30. Rose, G. (1993). Feminism & geography. The limits of Geographical Knowledge. Oxford.Google Scholar
  31. Sandercock, L. (1998). Towards cosmopolis. Chichester: John Wiley & Sons.Google Scholar
  32. Sandercock, L., Forsyth, A. (1996). Feminist theory and planning theory: the epistemological linkages. In Campbell, Scott, Feinstein S. (eds.), Readings in planning theory. Cambridge, Mass: Blackwell.Google Scholar
  33. Smith, D. (1987). The everyday world as problematic. A feminist sociology. Boston: Northeastern University press.Google Scholar
  34. Veier til det nye hverdagslivet, Forskergruppen for det nye hverdagslivet, Nordiska ministerrrådet, NORD 1987:61.Google Scholar
  35. Winther Jörgensen, M., Philips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
  36. Wängnerud, L. (1999). Kvinnorepresentation. Makt och möjligheter i Sveriges riksdag. Lund: Studentlitteratur.Google Scholar

Copyright information

© Springer Science+Business Media B.V. 2006

Authors and Affiliations

  1. 1.Department for Studies of Social Change and CultureLinköping UniversityNorrköpingSweden

Personalised recommendations